JRF-ledningen stöder sig på tillväxtkurvor från vargstammar i USA och varnar för att Sverige inom en tioårsperiod kan ha cirka 1 000 vargar.
Därför behövs ett politiskt satt tak för hur många vargar det maximalt ska finnas.
– Under den senaste fem åren har populationen ökat cirka tre gånger från 50-80 djur till 150-175 vargar idag, konstaterar Mats Görling, JRF:s generalsekreterare.
Detta har skett trots en relativt svag genetisk bas och en påstådd omfattande illegal jakt.
– Med samma tillväxttakt, och om inga förvaltningsåtgärder vidtas, kan det finnas närmare 500 vargar om fem år och cirka 1 000 inom tio år, kommenterar Mats Görling.
JRF varnar för stora konflikter mellan samhället och de i befolkningen som inte vill bo och verka i närheten av vargar.
Problem i Voxnabruk
Problemet finns till exempel redan i Voxnabruk i Gävleborgs län.
– Inte minst frågan var stora rovdjur som varg ska befinna sig skapar problem, säger Mats Görling.
För närvarande finns 90 procent av vargstammen på 30 procent av Sveriges yta. Fortsatt tillväxt måste ske i nya områden, vilket kommer att ge kraftiga protester från dem som drabbas av vargproblem.
– Samtidigt kan eventuell vargjakt bli brännhet i relation till EU, där det saknas förståelse för rätten till nationell förvaltning av rovdjur, tillägger JRF:s generalsekreterare.
Jägarnas Riksförbund varnar för att en stor vargstam kan kräva drastiska åtgärder för att utvecklingen inte skall gå samhället ur händerna.
– Att då tvingas jaga varg från helikopter som skett i Norge 2001 kan ge bilder i media som ger svårigheter opinionsmässigt, förklarar Mats Görling.
När ett tak satts för hur många vargar det ska finnas behövs en plan för hur vargstammen ska förvaltas med hjälp av jakt, anser Jägarnas Riksförbund.
”Det femte stora rovdjuret”
I samband med det varnar Mats Görling för problem med det ”femte stora rovdjuret”, det vill säga de tvåbenta jägarna.
Jägarna blir allt färre och allt äldre. Dessutom bor de allt längre bort från jaktmarkerna.
Eftersom minst hälften av landets närmare 276 000 jägare bor i tätorter har jägarna ofta mer eller mindre långt pendlingsavstånd till markerna.
– Man utgår hela tiden från att det finns en oförändrad jägarkår som kan sättas in i den framtida viltförvaltningen. Det kan vara en missbedömning som kan få ödesdigra konsekvenser den dag då kraftfulla åtgärder kan komma att behövas, befarar Mats Görling.
Dessutom har motivationen för jakt och andra viltvårdsinsatser minskat när det gäller de jägare som kan göra en viktig insats.
– Risken att få sin jakthund dödad av rovdjur, drastiskt minskade småviltstammar på grund av rovdjur samt en allt svagare älgstam innebär att jakten upplevs som allt mer meningslös av jägarna, säger Mats Görling.
Samtidigt har jägarna en viktig samhällsroll att spela när det gäller att till exempel minska betesskador i skogen och viltolyckor i trafiken.
– Finns det en bra jaktbar småviltstam underlättar de att introducera nya unga jägare i viltvården, tillägger Mats Görling.
Vildsvinen går inte att stoppa
Han varnar för att det kan bli med vargstammen som med vildsvinen. För 20 år sedan var vildsvinen i stort sett utrotade i naturen.
– Nu växer vildsvinsstammen explosionsartat och det finns inga tecken på att jägarkåren kan skapa en lämplig balans, trots att köttet anses ha hög bytesstatus.
– En påtvingad jakt på varg och lo saknar däremot bytesvärde i form av kött. När nyhetens behag försvunnit är det svårt att sporra jägare att lägga ner stor möda och tid på de svårjagade vargarna, säger Mats Görling.
– Kom ihåg att förr i tiden var det bötesstraff för dem i byarna som inte ställde upp i vargskallet, påpekar han.
Frågan är även hur vargjakt i större skala skall utföras i Sverige. De enda erfarenheterna kommer från skyddsjakt på några enskilda vargar.
I Ryssland används stora uppbåd med jägare, snöskotrar och hagelvapen med grovhagel vid vargjakt.
– Det är helt främmande för svenska jägare. Det är inte heller etiskt eller lagligt att skjuta vargar från helikopter, fastslår Mats Görling.
Licensjakt på varg i Mellansverige
Därför bör rovdjursutredningen föreslå att det snarast påbörjas licensjakt i något område med mycket god tillgång på varg i Värmland, Dalarna eller Örebro. Respektive länsstyrelse bör ges uppdraget att planera genomförandet tillsammans med jägare, lantbrukare och bevarandegrupper.
– Det kan reducera den nuvarande för stora koncentreringen av varg och ge viktiga kunskaper, både om vargarnas beteende och hur regelmässig jakt ska ske. Vi måste få ett grepp om vargstammen innan det är för sent, säger Mats Görling.