Grimsös chef Inga Ängsteg berättar att kostnaden för viltskadecentret är cirka 2,5 miljoner kronor årligen. Vargforskningens arbete ingår i ett nätverk, där ingen jobbar heltid i projektet och där vargforskare, viltskadecentret i Grimsö, länsstyrelsen, med flera, har personal som utför arbete för vargforskningen bara ett antal timmar per år.
– Därmed är det svårt att ange en exakt siffra på kostnaderna, säger Inga Ängsteg.
Håkan Sand har en tjänst på cirka 90 procent för vargforskning och har en doktorand, delvis avlönad av projektet.
Märkning av rovdjur
Per Ahlkvist håller på med framför allt märkning av rovdjur, där vargmärkning med radiosändare ingår. Bara delar av kostnaden för märkningen av varg belastar vargforskningsprojektet, eftersom även länsstyrelsepersonal ofta är engagerade i märkningen. Men budgeten för Håkan Sands del i vargprojektet är cirka två miljoner kronor per år.
Inventeringsansvarig för vargprojektet är Åke Aronsson, som är anställd av viltskadecentret i Grimsö. Cirka 30 procent av lönen kommer från vargprojektet.
Olof Liberg är samordnare av det skandinaviska vargforskningsprojektet, Skandulv. I Olof Libergs arbetsuppgifter ingår bland annat lodjursforskning och sammanställningar för vargforskningsprojektet. Det betyder att hans lön bara delvis belastar vargprojektet.
Det finns inga exakta siffror på vad dagens rovdjurspolitik och rovdjursförvaltningen kostar totalt sett.
Det är även ett problem för personer som jobbar med rovdjursförvaltningen, eftersom de inte kan svara på frågor från media och allmänhet vad rovdjuren egentligen kostar samhället.
Kostnader för merarbete, intäktsförluster, värdeminskningar för fastigheter och mark måste berörda privata företag eller personer stå för.
Sex miljarder årligen?
De enda beräkningar som gjorts är ett examensarbete från en jägmästarutbildning. Studenten Mattias Boman gjorde en samhällsekonomisk studie 1993.
Arbetet gällde kostnader för de fyra stora rovdjuren i den svenska faunan. Mattias Boman räknade fram de samhällsekonomiska kostnaderna om det fanns 500 av varje art, det vill säga varg, björn, lodjur och järv.
Samhällsekonomiskt skulle kostnaden bli drygt sex miljarder per år för dessa 2 000 rovdjur.
– I examensarbetet finns siffror som går att diskutera, säger Mattias Boman.
Han tycker att examensarbetet mer bör användas som ett diskussionsmaterial än att användas som rena fakta.