Inget gehör. Miljökommissionär Janez Potocnik (stora bilden) är inte beredd att tillmöstesgå Andreas Carlgrens och Eskil Erlandssons krav på att EU:s art- och habitatreger ska ändras.

Inget gehör. Miljökommissionär Janez Potocnik (stora bilden) är inte beredd att tillmöstesgå Andreas Carlgrens och Eskil Erlandssons krav på att EU:s art- och habitatreger ska ändras.

Inget gehör för Sveriges klagan om vargjakt

Sverige får inget gehör för kravet att EU:s art- och habitatkrav ska förändras.
Sverige har krävt ändring efter det förödmjukande fiaskot när EU stoppade licensjakten på varg. Nu kommer svaret från miljökommissionär Janez Potocnik. Han vill inte ändra EU-reglerna.

Den 17 augusti meddelade dåvarande miljöministern Andreas Carlgren, och landsbygdsminister Eskil Erlandsson, att vinterns licensjakt på varg ställs in. EU:s hot om domstol avgjorde.
På presskonferensen meddelade Carlgren att han skulle ta initiativ till att förändra EU:s art- och habitatkrav. Samma dag skrev Carlgren sitt brev till Potocnik.

Människors vardag 
”En grundbult i samarbetet inom unionen är att beslut som påverkar människors vardag inte ska fattas på en mer central nivå än vad som är nödvändigt för att nå det önskade resultatet. Besluten ska fattas på unionsnivå endast om resultatet inte i tillräcklig utsträckning kan nås av medlemsstaterna”, skriver Carlgren till Potocnik.
Carlgren trycker på att acceptansen bland människor i medlemsländerna är viktig.
”Bristande delaktighet leder till en bristande förståelse och utgör därmed ett allvarligt hinder för möjligheterna att skydda arterna och naturtyperna som omfattas av art- och habitatdirektivet”, skriver Carlgren.
Han efterlyser att socioekonomiska intressen beaktas i EU-besluten. Han avslutar sitt brev med att uppmana EU-kommissionen att ändra regelverket.

”Ger all flexibilitet”
Den 26 september skrev miljökommissionär Janez Potocnik sitt svar. Brevet diariefördes nästan en månad senare på det svenska regeringskansliet, den 20 oktober.
Potocnik meddelar att reglerna redan idag ger medlemsländerna möjlighet att fatta beslut om förvaltning av djur och växter.
”Direktivet ger t.ex. medlemsstaterna all den flexibilitet som de behöver för att förvalta sina stora rovdjursbestånd med beaktande av lokala sociala och ekonomiska villkor. I artikel 2.3 i habitatdirektivet fastställs att ”Åtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv skall ta hänsyn till ekonomiska, sociala och kulturella behovoch till regionala och lokala särdrag”, skriver Janez Potocnik.

”Konstruktivt samarbete” 
Han varnar för att en ändring av reglerna är ett stort och omfattande arbete som kan äventyra möjligheterna att uppnå de så kallade 2020-målen för biologisk mångfald.
”Kommissionen är väl medveten om att EU:s naturskyddslagstiftning måste genomföras på ett sådant sätt att lokala och regionala särdrag vederbörligen beaktas. Jag ser fram emot ett fortsatt konstruktivt samarbete”, skriver Janez Potocnik.