Vid den här parkeringsautomaten satt kameran (infälld) som fotograferade människor utan att det fanns tillstånd.
Vid den här parkeringsautomaten satt kameran (infälld) som fotograferade människor utan att det fanns tillstånd.

Jagar åtelkameror i skogen men inte lasarettets spionkamera

Det här är berättelsen om hur olika polisen i en och samma stad prioriterar utredningar om eventuellt brott mot lagen om kameraövervakning. Medan polis och åklagare nu gör ett andra försök att få fast en jägare för illgal åtelkamera lägger polisen ned förundersökningen om en kamera som fotograferade i landstingets parkeringshus.
– Det är för djävligt hur landstinget tillåts töja på reglerna samtidigt som man jagar en kille som tagit bilder på vildsvin på ett hygge, säger Christer Halvarsson, som anmälde landstingets kamera.

Jakt & Jägare berättade häromdagen om Falujägaren som friades för att ha haft en åtelkamera. Rätten ansåg bland annat att kameran satt ensligt till och det var liten risk för att någon människa ofrivilligt fastnade på bild.

Satt på ett hygge
Nu har polisen och miljöåklagare Åse Schoultz inlett en ny förundersökning. Jägaren misstänks igen för brott mot kameralagen för en annan åtelkamera han haft. Den satt på ett hygge, en och en halv kilometer från närmaste hus. En naturbevakare vid länsstyrelsen hittade den och gjorde polisanmälan.
Åse Schoultz förklarade i Jakt & Jägare att det är hennes plikt att utreda saken och driva ärendet till domstol. Detta eftersom jägaren, enligt hennes uppfattning, brutit mot lagen om kameraövervakning, som säger att kamerorna är tillståndspliktiga och att innehavaren är skyldig att skylta om kameran.
Åse Schoultz bedömning är att kameran på hygget riskerar att kränka människors integritet.

Christer Halvarsson i Falun är jägare och läste nyheten i Jakt & Jägare. Nu vill han berätta sin upplevelse av hur samma polismyndighet hanterat ett annat fall av olovlig övervakningskamera.
Han anmälde en övervakningskamera som landstinget utan tillstånd satte upp vid parkeringen vid Falu lasarett. Christer Halvarsson uppger att kameran tagit 1 700 bilder utan att människor som fotograferats vetat om det, men varken länsstyrelse eller polis agerar i ärendet.

Satte upp övervakningskameror
– Jag jobbade på landstinget och vi hade problem med skadegörelse mot parkeringsautomaten utanför lasarettet. Jag blev beordrad att köpa två övervakningskameror. Jag påpekade för chefen att det krävs tillstånd och hon sa att det var på gång, berättar Christer Halvarsson.
Han monterade upp de båda kamerorna och hävdar att det skedde med chefernas goda minne. Den ena kameran blev stulen, men den andra fotograferade människor tills batteriet tog slut.

Anmälde till länsstyrelsen
Christer Halvarsson anmälde kameran till länsstyrelsen och där hanterades ärendet bland annat av juristen Lars A Andersson. Han kontaktade landstinget och fick besked att kameran var en attrapp. Med det lät sig länsstyrelsens jurist nöja.
Christer Halvarsson stod på sig och påtalade att det var en kamera och att den tagit bilder på människor som löst p-avgift. Då åkte Lars A Andersson ut till parkeringsplatsen.
– Vi skruvade ned den och det visade sig vara en kamera. Batterierna var slut och det fanns ett simkort med ett antal bilder. Är det ett brott begånget så ska det utredas av polisen. Vi ska se till det inte sker någon fotografering utan tillstånd. När kameran är nedplockad är vår roll i saken slut, säger Lars A Andersson.

Inget uppsåt?
Han skriver i sitt beslut att han avslutar ärendet eftersom det saknas skäl att tro att landstinget haft för avsikt att fotografera olagligt.
– Chefen på landstinget säger att hon gav Halvarsson i uppgift att skaffa två kameraattrapper, säger Lars A Andersson.
I ett protokoll från avdelningen på landstinget finns en punkt som lyder så här:
”Kamera: Vi kommer att skylta med kameraövervakning på de nya apparaterna och runt om. Får ni frågor angående kamera så hänvisa till säkerhetsavdelningen. Svara inte på något.”
I ett annat protokoll berättas att ”två larm” är beställda till parkeringsautomaterna. I ytterligare ett protokoll talas om ”larm med SMS-funktion.”

Attrapper för 5 000 kronor styck
– Alla visste att det var kameror, men det kunde man inte skriva i protokollet. Man köper väl inte in två attrapper för nästan 5 000 kronor vardera, säger Christer Halvarsson.
Samma uppfattning har en annan person som är anställd vid den aktuella avdelningen på landstinget.
– Jag har väldigt svårt att tro att cheferna inte fattade att det handlade om två kameror. De kostade ju 10 000 kronor tillsammans, säger den anställde.

Chefen vill inte svara
I fakturan från bolaget som levererat kamerorna kallas de för rörelsesensorlarm. Då är frågan om rörelsesensorerna skulle slå larm varje gång någon rörde sig vid parkeringsautomaten.
Från den aktuella chefen på landstinget får vi inga svar.
– Christer Halvarsson har polisanmält oss till höger och vänster eftersom han inte fick fortsätta sin anställning. Jag lämnar inga kommentarer så länge utredning pågår, säger chefen.
Det stämmer att Christer Halvarsson inte fick fortsätta sin anställning.
– Jag hade vikarierat så länge att jag var på väg att bli inlasad. De skulle vara tvungna att anställa mig. Då fick jag och ett par andra personer i samma situation gå, säger Christer Halvarsson.

Nedlagt av polisen
Han säger att han strider för saken för att han tycker att det luktar mygel när landstinget kan klara sig undan påföljd för olovligt fotograferande.
Christer Halvarsson har överklagat länsstyrelsens beslut att inte driva saken vidare, till kammarrätten. Han har även polisanmält den olagliga kameran, men hos Falupolisen är nu saken nedlagd.
– Det saknas skäl att tro att brott som faller under allmänt åtal har förövats, säger polisman Lars Nordanbro när han läser innantill i beslutet.


• Hur tror du att det påverkar allmänhetens förtroende för de rättsvårdande myndigheterna, när man jagar en kille för en åtelkamera och lägger ned utredningen om en kamera som landstinget satt upp?

– Nu har väl inte du detaljerna i grunden i den här utredningen. Hade den här suttit uppe olagligt och tagit kort på 1 700 personer hade utredningen garanterat inte lagts ned. Det finns omständigheter som gör att brott inte kan styrkas, svarar Lars Nordanbro.


• 
Vad är det för omständigheter?

– Det har inte framkommit någonting annat än att den där så kallade kameran är en attrapp, som inte har varit i skarp drift. Det finns inga bilder som kommit till polisens kännedom.


• 
Men det bekräftar ju till och med länsstyrelsens jurist, att det fanns bilder på simkortet som satt i kameran.

– I så fall är det en uppgift som inte kommit till vår kännedom. Skulle det visa sig att det suttit ett minneskort i kameran, som man inte haft koll på, så kan vi i alla fall inte styrka något uppsåt. Det blir svårt att styrka brott oavsett hur man vänder och vrider på det här, säger Lars Nordanbro.

Programmerad att skicka bilder
Christer Halvarsson påpekar att kameran var programmerad så att den skickade bilderna till landstingets bevakningsservice. Det, plus övriga uppgifter som framkommer i den här artikeln, har han berättat för polisen.
Han har nu möjlighet att överklaga polisens beslut att lägga ned ärendet, till åklagare.
– Det kommer jag att göra, säger Christer Halvarsson.