Debatten, eller hearingen som det mer liknade, arrangerades av Europahuset, som är EU-kommissionens och europaparlamentets gemensamma instans i Stockholm. Arrangemanget sändes i SVT.
Bakgrunden är de långtgående förslag som EU-kommissionen lagt i kampen mot terrorism. Bland annat föreslås förbud mot halvautomatiska vapen och läkarkontroller med fem års mellanrum för människor med vapenlicenser.
Förslaget kan också innebära att det blir förbjudet för privatpersoner att handla med vapen i så kallade ”distansaffärer”.
10 000 skjutna med legala vapen
Först ut i panelen var Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens kontor i Stockholm, och Peter Thorsell från rättsavdelningen på Rikspolisstyrelsen.
Katarina Areskoug Mascarenhas förklarade att förslagen kommit till efter de senaste årens terrorattentat och på grund av att 10 000 människor skjutits ihjäl med legala vapen i EU-länderna de senaste tio åren.
Kalasjnikov
– Förslaget innebär förbud för privatpersoner att inneha automatvapen och sådana halvautomater som har så hög kapacitet att de är väldigt lika automatiska vapen, sa Katarina Areskoug Mascarenhas.
Hon exemplifierade med en halvautomatisk Kalasjnikov.
Som förslaget ser ut idag från EU kan det bli förbud mot alla halvautomatiska vapen.
Utdrag ur vapenregistret
Jakt & Jägare har begärt ett utdrag ur polisens vapenregister och fått följande svar på hur många jaktvapen som berörs i Sverige. Svaret från polisen är 32 124 halvautomatiska studsare och 33 783 halvautomatiska hagelgevär.
Dessutom tillkommer 1 509 halvautomatiska kulgevär och 25 829 revolvrar och 58 005 pistoler som används vid målskytte.
Solid grund?
Katarina Areskoug Mascarenhas sa i debatten att EU:s förslag vilar på solid grund. Men hon sa också:
– Vår roll är inte att ha det perfekta förslaget. Det här ska det stötas och blötas, så att det slutliga förslaget blir bra. Naturligtvis ska vi värna jägare och sportskyttar som hanterar sina vapen helt enligt reglerna.
Katarina Areskoug Mascarenhas fick frågan hur stort problemet med legala, svenska vapen egentligen är när det gäller kriminalitet och terrorism.
”Inget stort problem i Sverige”
– Det är inget stort problem i Sverige, men det ser annorlunda ut i andra länder. I Portugal används legala vapen vid 95 procent av alla mord och i Tjeckien används fyra gånger fler lagliga vapen än illegala vapen när människor skjuts till döds, sa Katarina Areskoug Mascarenhas.
Hon pekade på att en halv miljon vapen inom EU rapporteras stulna eller försvunna mellan åren 1990 och 2014.
– Vi har också en inre marknad inom EU som gör att de här vapnen kan nå Sverige, sa Katarina Areskoug Mascarenhas.
Sverige ett föregångsexempel
Peter Thorsell på Rikspolisstyrelsen efterlyser att vapenlagarna moderniseras och vill ha vissa justeringar. Men han ser inget skäl till ökad restriktivitet.
– I min värld måste man titta mer på vapnets konstruktion och farlighetsgrad än utseende, sa Thorsell i debatten.
Han vill att EU-ländernas vapenlagstiftning blir mer homogen och att Sverige ska vara ett föregångsexempel när det gäller exempelvis reglerna vapenförvaring.
Under debatten nämndes exempelvis att det finns EU-länder där det inte krävs vapenlicens för att inneha bland annat älgstudsare.
Femårslicenser
Ett förslag från EU är att alla licenser på vapen ska bli femåriga.
– Det är ytterst angeläget att fånga upp psykiskt sjuka och narkotika- eller alkoholberoende personer och vidta åtgärder. Läkarna är i dag skyldiga att rapportera sådana patienter men regleringen är inte optimal. Men det är i alla fall bätte än det skulle bli med femårskontroller. Mycket hinner hända på fem år i en människas liv, sa Peter Thorsell i debatten.
Reglerad distansförsäljning
Förslaget från EU innebär också förbud för privatpersoner att göra ”distansaffärer” när det gäller vapen.
Anders Grahn från Jägareförbundet påpekade att det i princip innebär stopp för annonser på Internet och i tryckta medier.
– Man vill förbjuda all distanskommunikation, all mejlväxling, alla telefonsamtal, radannonser i jakttidningar och så vidare, konstaterade Anders Grahn.
Peter Thorsell på Rikspolisstyrelsen har ett annat förslag:
– Vi måste få bättre kontroll på vilka som handlar och då är det nödvändigt att reglera. Kanske ska den som säljer vara en identifierbar person med registrerade kontaktuppgifter. Kanske ska det innebära ansvar för den som tillhandahåller annonsplatsen, sa Peter Thorsell i debatten.
Strider mot rättsprinciper?
Katarina Areskoug Mascarenhas fick frågan om förslagen från EU strider mot subsidiaritetsprincipen, alltså principen att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå, nära de människor som berörs.
– Det kan man ha olika uppfattningar om, men vår uppfattning är att förslaget inte bryter mot varken mot subsidiaritetsprincipen eller proportionalitetsprincipen eftersom EU har en inre marknad och Sverige inte är isolerat från vare sig organiserad brottslighet eller vapenhandel över gränserna. Vi måste ha ett gemensamt fungerande regelverk, svarade Katarina Areskoug Mascarenhas.
Enligt Wikipedia är proportionalitetsprincipen inom juridiken en princip som innebär att åtgärder inte ska gå utöver det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet.
Får bilden av den halvfulle
Förre rikspolischefen, Björn Eriksson, i dag bland annat ordförande för Riksidrottsförbundet, deltog i paneldebatten och gjorde sin egen analys av EU:s vapenförslag.
–Jag får bilden av den halvfulle personen som tappat sin portnyckel. Man frågar honom varför han hela tiden leter under gatlyktan. Jo, man ser bättre där. Flyr man undan problemet genom att ge sig på dem som inte är något problem? undrade Björn Eriksson och efterlyste att utgångspunkten måste vara att stoppa illegala vapen.
Inget partikäbbel
Vid debatten i Europahuset i Stockholm medverkade moderaternas EU-parlamentariker Anna Maria Corazza-Bildt.
– Konsekvensanalys före förslag är en hörnpelare i demokratier. Man kan inte skjuta flugor med kanon. Det här förslaget har ingenting med terrorism och grov brottslighet att göra. Varför presenterar EU ett förslag som är otydligt, inte igenomtänkt och oproportionerligt? undrade Anna Maria Corazza-Bildt.
Socialdemokratiske EU-parlamentarikern Jens Nilsson, verkade inte vara på humör för partipolitisk strid med Corazza-Bildt.
– Diskuterar vi bara sakfrågorna så är vi nog överens, sa Jens Nilsson.
Han sa också:
– Man kan inte förbjuda vapen bara för att de liknar andra vapen. Man kan inte ha en lagstiftning som är så ospecifik och luddig.
Majoritetsbeslut
Nils Hänninger, ämnesråd på justitiedepartementet, ingick också i panelen och han pekade på vad som måste till för att Sverige ska få gehör för synpunkterna på vapendirektivet:
– Det krävs två tredjedels majoritet och man kan inte garantera att Sverige gör sin röst hörd i varje detalj. Det blir en förhandling som kommer att äga rum i Bryssel, sa Nils Hänninger i den SVT-sända debatten.
Ungefär samtidigt på fredagen debatterades EU:s vapendirektiv i riksdagen. Där sa inrikesminister Anders Ygeman i SVT:s sändning att han står bakom förbud för privatpersoner att inneha helautomatiska vapen.