50 kronor dyrare. För jaktåret, som börjar första juli i år, kommer det att kosta 250 kronor att lösa det obligatoriska statliga jaktkortet.
Foto: Anders Ljung 50 kronor dyrare. För jaktåret, som börjar första juli i år, kommer det att kosta 250 kronor att lösa det obligatoriska statliga jaktkortet.

Jaktkortsavgiften höjs kraftigt

Avgiften för jaktkortet kommer att höjas kraftigt. För det kommande jaktåret måste landets jägare betala 250 kronor för det obligatoriska statliga jaktkortet. Naturvårdsverket skrev i går till regeringen och begärde att avgiften höjs med 50 kronor. Anledningen är att pengarna i viltvårdsfonden helt enkelt inte räcker till.
För 2005 blev det ett underskott i fonden på 5,5 miljoner kronor.

Naturvårdsverket begär hos regeringen att jaktförordningen ändras så att jaktkortet från och med första juli kostar 250 kronor.

Det är den första höjningen sedan 1994.

Fram till 8 december förra året var det sammanlagt 278 000 jägare som betalat för ett jaktkort som gäller till sista juni i år.

Eftersom antalet jägare ligger tämligen konstant år från år ser Naturvårdsverket ingen annan lösning än att höja avgiften med 50 kronor. Annars blir det ett minst lika stort underskott i viltvårdsfonden även i år.

Många vill dela på pengarna

Det är nämligen flera aktörer som vill vara med och dela på de pengar som landets jägare betalat in via jaktkortsregistret.

För år 2005 fick Jägarnas Rikförbund 135 kronor per medlem ur fonden, vilket gav drygt 4,9 miljoner kronor.

Jägareförbundet, som har ett mer specificerat allmänt uppdrag av staten, får inte bara ett anslag som är knutet till antalet medlemmar. För att klara det allmänna uppdraget och verksamheten i övrigt under 2006 får Jägareförbundet 43 miljoner kronor från viltvårdsfonden.

Naturvårdsverket vill också ha pengar ur fonden. För 2005 har verket begärt 16,4 miljoner till viltforskning och fasta kostnader för forskningsverksamheten. Bland annat har pengarna gått till Grimsö forskningsstation.

– Regeringen skriver i det årliga beslutet om medel ur fonden att forskning kring rovdjur ska prioriteras. Behoven av forskning om andra arter och andra frågeställningar har samtidigt inte blivit mindre, konstaterar Naturvårdsverkets Anders Wetterin.

Det är viktigt att veta att det finns tillräckligt mycket pengar i fonden även på längre sikt, framhåller han.

– De forskningsprojekt och program som ges bidrag sträcker sig i vissa fall upp till fem år fram i tiden från den tidpunkt de beviljas, skriver han till regeringen.