– Vi hade tidigare rena arrendeavgifter men vi blev överraskade när vi började förstå hur stor predator vargen egentligen är. Därför har vi lagt om systemet helt och hållet, säger Tommy Sander, ansvarig för jakten på Sveaskogs marker i Mellansverige.
När det stod klart hur mycket vilt vargen egentligen tar gjordes systemet om. Den fasta arrendeavgiften sänktes. Istället infördes en grundavgift plus fällavgift. Priset ligger idag på 20-25 kronor per hektar med en fällavgift på 4 150 kronor för en vuxen älg.
– Det betyder att vi har sänkt från kanske 45 kronor per hektar till 30 kronor inklusive fällavgiften.
Han räknar med att Sveaskog har en kostnad på minst en miljon kronor om året på grund av vargen.
I Hasselforsreviret var älgstammen på väg utför ordentligt 2005, men då gick Sveaskog in och stoppade älgjakt helt under två år.
– Vi var då nere i sju älgar per 1000 hektar. Kommer man ner på fem älgar per 1000 hektar kan man räkna med att allt går åt till vargmat. Samtidigt kan man säga att älgen hade tur, för i den vevan kraschade vargreviret på grund av skabb och senare försvann hanen i reviret, berättar Tommy Sander.
Problemen med att inte kunna släppa jakthund i ett revir har han egen erfarenhet av. Tommy Sander förlorade en stövare som vargen tog.
– Även när älghund har ståndat älg har vi sett varg som nyfiket smugit med fram för att titta. Men de nya vargarna i Hasselforsreviret är mycket aggressiva mot hundar, tillägger han.
Karl Hedin, med AB Karl Hedin, är en skogsägare som själv jagar men som också arrenderar ut jaktmark.
– I vargreviren har vi sett en kraftig minskning av framför allt rådjursstammen men även älgstammen har sjunkit. I Klotenområdet i Bergslagen har vi minskat antalet jaktdagar på grund av vargen från tidigare åtta dagar ner till två dagar, eftersom det knappast inte finns någon älg att jaga längre, säger Karl Hedin.
– Men också inne i ett revir varierar älgtillgången kraftigt. När valparna föds i maj och några månader framåt koncentreras vargarnas jakt till närområdet. Det leder till att det då blir i det närmaste tomt på älg i området, förklarar Karl Hedin.
Samtidigt menar han det då bli en koncentration av älg i ytterkanterna av reviret, där man då kan få upp till 15 älgar per 1000 hektar.
– Det betyder i sin tur att med den höga koncentrationen av älg i utkanten av reviret ökar betesskadorna där, säger han.
På AB Karl Hedins marker där det finns vargrevir har man sänkt jaktarrendena med mellan 20 och 30 procent.
– Vi började sänka priserna när vi kom in i det här med vargproblematiken på markerna i norra Dalarna och Gävleborg. Där var viltstammarna inte så täta, utan vargen fick en påtaglig effekt på vilttillgången, säger Michael Larsson, jaktansvarig vid Stora Enso.
Stora Enso har använt två faktorer för sin prissänkning.
Den första är själva störningen av jakten, exempelvis på så sätt att det inte längre går att jaga med lös hund.
Den andra faktorn som avgör arrendets storlek är själva påverka på vilttillgången på grund av vargpredationen.
När båda dessa faktorer vägs samman kan arrendepriserna reducerats med upp till 50 procent.
Västerås stift har cirka 50 000 hektar skogsmark i Bergslagen och där har man tvingats vidta åtgärder på grund av vargen.
– Vi håller precis på att arbeta fram ett policydokument för hur vi ska sätta arrendepriserna till nästa års jakt, berättar jägmästare Jens Brorsson.
– Det är viktigt att vi inte har samma avskjutning som tidigare utan att jägarna kan hålla igen så vi ser åt vilket håll det lutar, säger Jens Brorsson.
– Med sänkta arrendepriser är det lättare att föra en diskussion med jägarna om de inte känner sig tvingade att hålla samma avskjutningsnivå som gällt tidigare, tillägger han.
På Västerås stifts marker jagar cirka 100 jaktlag. Därför är det viktigt med fasta regler, så alla förstår varför priset på jakten kommer att variera.