– Med tanke på hur sent vi kallade distrikten så är jag imponerad av att så många hade möjlighet att komma, säger JRF:s generalsekreterare Per Wanström.
Dagen började med en genomgång av jaktlagen och jaktförordningen, samt lite historisk bakgrund. Därefter behandlades Naturvårdsverkets föreskrifter kring älgförvaltningen. Frågornca och förklaringarna kring detta blev många.
– Många av representanterna från distrikten sitter som suppleanter i viltförvaltningsdelegationerna och i älgförvaltningsgruperna, så frågorna blev allt knepigare eftersom, men Christer Pettersson redde ut alla oklarheter på ett utmärkt sätt, berättar Per Wanström.
Skulle minska kostnaderna
En av intentionerna med den nya älgförvaltningen var att kostnaderna skulle bli lägre. På frågan om Naturvårdsverket ansåg att så skulle bli fallet svarade Christer Pettersson att det är för tidigt att avgöra och att det får komma fram i en utvärdering av det nya systemet.
På frågan om varför registreringsavgifterna ser ut som de gör, med tydliga orättvisor för licensområden i förhållande till arbetsinsats för länsstyrelserna, svarade Pettersson att även det får utvärderas, men intentionerna har hela tiden varit att främja frivillig samverkan över stora områden. Det var även mycket frågor om schablonmässiga arealtilldelningar, underlag för tilldelning och rätten till fälld älg.
Kraftiga protester
Den sistnämnda frågan var ett av skälen till det blixtinkallade mötet då Naturvårdsverket tidigare gått ut med uppgifter om att en älg kan bli två när den går över en gräns, ett problem som JRF kraftigt protesterat mot och som nu ändrats (läs mer om problemet här).
– Det fanns ingen rim och reson i det tänket och det är bra att det är korrigerat, säger Per Wanström.
Rätten till fälld älg kan förklaras så här:
Om älgen påskjuts och går över gränsen och den jakträttsinnehavare där älgen faller har tilldelning kvar för den typen av djur, det vill säga vuxen eller kalv, så tillfaller älgen den jakträttsinnehavaren där älgen föll. Den jakträttsinnehavaren kan välja att behålla djuret och då betala fällagift för det eller ge tillbaka djuret till påskjutande jaktlag som då får betala fällavgiften. Det påskjutande jaktlaget räknar alltid av djuret från sin tilldelning/skötselplan oavsett vem som tar älgen.
Om älgen faller på en mark där det inte finns tilldelning kvar för den typen av djur så skall polisen kontaktas och påskjutande lag avräknar djuret från sin tilldelning. Man får alltså inte ”ge tillbaka” älgen då det inte var markägarens älg utan statens vilt, man får inte heller gå in och hämta älgen med hänvisning till att ”de har ingen tilldelning kvar”.
Exempel: Licensområde A och B har var sin vuxen älg på tilldelning. A skjuter på en älg som faller på område B som ännu inte skjutit på någon älg. Nu kan område B välja att behålla älgen, betala fällavgiften och jaga vidare på sin tilldelning, område A räknar av älgen och deras älgjakt är slut för detta år. Område B kan också välja att ge tillbaka älgen till område A.
Ett till exempel: Licensområde A och B har var sin vuxen älg på tilldelning. A skjuter på en älg som faller på område B som redan skjutit sin tilldelade älg. Nu blir älgen statens vilt och polisen skall kontaktas. Område A räknar av älgen och deras älgjakt är slut för detta år.
Även fällavgifterna diskuterades samt rapporteringsskyldigheten.
Det anmärkningsvärda att Västra Götalands länsstyrelse ännu inte meddelat tilldelningen för alla licensområden kan mycket väl rendera i anmälningar och juridiska efterspel. Ett beslut som går den sökande emot skall meddelas senast tre månader före och själva tilldelningsbeslutet senast en månad innan. Naturvårdsverket meddelade också att förordningen om viltförvaltningsdelegationerna skall ses över.
Diskuterade rovdjur
På eftermiddagen kom nästa gäst från Naturvårdsverket – viltsamordnare Ruona Burman. Hon började med att förklara hur Naturvårdsverket arbetar med viltfrågor och på vems uppdrag. Nu byttes samtalsämnet från älg till rovdjur.
– Sårbarhetsanalyser och de stundande förvaltningsplanera för de stora rovdjuren ledde till ingående diskussioner. Frågor om kostnader för myndigheter och för samhället samt hur påverkan och lokalt bestämmande skall se ut dryftades. Att Ruona skulle komma till vårt möte blev klart först i torsdag kväll och därför fanns det inte med i kallelsen till mötet, säger Per Wanström.
– Men det är mycket roligt att vi fick denna möjlighet också nu när så många var samlade från hela Sverige. Att få ställa frågorna direkt har ett stort värde, fortsätter han.
När mötet var slut tackade Per Wanström Christer Pettersson och Ruona Burman för att de kunde ställa upp och de båda gästerna fick applåder från de närvarande. Christer Petterson var mycket nöjd med mötet och ansåg att det var väl spenderad tid. Att det var många människor från älgförvaltningsgrupper och viltförvaltningsdelegationer ansåg han vara extra bra.