Bland annat vänder sig JRF mot kravet på att en fastlagd areal ska vara grunden för vad som får skjutas.
– Det går inte att slå fast en viss areal som grund för avskjutningen. Det är biotop, fodertillgång, älgtäthet, skadebild eller risk för viltolyckor som måste avgöra avskjutningen. Inte arealen, kommenterar Ulf Kallin, JRF:s riksviltvårdskonsulent.
JRF vänder sig också mot att det i Naturvårdsverkets anvisningar står att ett licensområde kan registreras om området tål en årlig avskjutning av minst en årskalv och därefter kan vuxna djur få skjutas.
I områden med mycket rovdjur skulle konsekvensen kunna bli att det över huvud taget inte går att jaga älg på licensområden.
Därför måste det vara möjligt att även få skjuta vuxna djur som första tilldelning, påpekar JRF.
Förbundet vänder sig även mot att licensområden som ansluter sig till älgskötselområden befrias från avgift, medan licensområden som ansluter sig till ett annat licensområde ska betala avgift.
”Det är oacceptabelt i ett demokratiskt samhälle”, skriver JRF.
Enligt de nya reglerna från Naturvårdsverket ska älg som påskjutits, men efter genomfört eftersök inte hittats, ändå räknas av från tilldelningen. Det är en punkt som JRF också vänder sig emot.
”Det är orimligt att en älg som påskjutits men efter genomfört eftersök konstaterats oskadd ska avräknas tilldelningen”, skriver JRF i brevet till regeringen.