Malte Sandström, JRF-bas i Dalarna, hänvisar till forskningsresultat som visar att det finns över 30 familjegrupper med lodjur i länet, men att bytesdjuren endast räcker till att föda cirka 22 familjegrupper.
– Detta innebär att vi har cirka 50 procent fler familjegrupper än födotillgången medger. Detta har medfört att rådjur och hare är i princip utrotade inom stora områden. Det här handlar om en human viltförvaltning, där vi inte vill se lodjur och framför allt lodjursungar som dör av svält, kommenterar Malte Sandström.
– En avskjutning på 37 djur skulle knappast innebära någon minskning av lodjursstammen i länet med hänsyn till den sannolika tillväxten. Vi skulle med denna avskjutning kunna behålla en livskraftig lodjursstam samtidigt som har- och rådjursstammarna bereds möjlighet att återhämta sig.
Ytterligare argument för den utökade lojakten är att den oproportionerligt stora lodjursstammen minskar möjligheterna till rekreation och en meningsfull fritid i form av jakt för
stora delar av befolkningen i Dalarna, anser JRF-distriktet.