Fjälljakten, där samebyar och övriga jägare krockar på samma jaktmarker, ska skötas av speciella samverkansföreningar, enligt ett utredningsförslag. Jägarnas Riksförbund anser att hela utredningen bör slopas.
Foto: Kjell-Erik Moseid Fjälljakten, där samebyar och övriga jägare krockar på samma jaktmarker, ska skötas av speciella samverkansföreningar, enligt ett utredningsförslag. Jägarnas Riksförbund anser att hela utredningen bör slopas.

JRF vill slopa hela fjälljaktsutredningen

JRF, Jägarnas Riksförbund, avstyrker hela fjälljaktsutredningen.
Varken äganderätten, begreppet utmark, eller regelverk för den föreslagna samverkansformen har klargjorts, påpekar Mats Görling, generalsekreterare för Jägarnas Riksförbund.
– Vi saknar klara rekommendationer om vad som bör ändras i lag och förordning för att slutgiltigt klarlägga vem som har rätt till jakt och fiske i lappmarken och på renbetesfjället, kommenterar han.

Det var i januari som Sören Ekström lämnade över sin jakt- och fiskerättsutredning. Kärnpunkten i hans förslag är att samebyar och markägare tillsammans ska lösa jaktfrågorna i cirka tio samverkansföreningar.

Men enligt Jägarnas Riksförbund har utredningen missat näsan alla viktiga grundfrågor när det gäller fjälljakten.

– Äganderättsförhållandena har inte utretts i tillräcklig omfattning, säger Mats Görling.

Enligt Jägarnas Riksförbund var skärskådandet av äganderätten det viktigaste direktivet för utredningen.

– Annars går det aldrig att få en praktisk lösning när det till exempel gäller dubbelregistreringen, som innebär att olika jaktlag kan krocka på samma mark, säger Mats Görling.

Olika syn på utmarkerna

– Vi ser också allvarligt på att utredningen så lättvindigt behandlar begreppet utmark, tillägger han.

Solveig Larsson har för Jägarnas Riksförbunds del gjort ett särskilt yttrande när det gäller utmarkerna.

Enligt Jägarnas Riksförbund är utmarkerna ett centralt begrepp. Det är just på utmarkerna som sameägarnas och markägarnas jakt krockar.

Enligt Sören Ekströms syn omfattar utmarkerna cirka 12 miljoner hektar. Enligt Jägarnas Riksförbund är det endast tre-fyra miljoner hektar.

Förbundet pekar också på det så kallade skattefjällsmålet i Högsta domstolen, där det fastslogs att den samiska bruksrätten inte ger rätt att upplåta jakt och fiske.

Visserligen anser Jägarnas Riksförbund att utredarens samverkansmodell kan fungera.

– Men det saknas förslag till regelverk som reglerar vem som har rätt till vad i denna samverkan. Detta innebär att denna del i utredningen saknar tillämpning. Enligt vår erfarenhet saknas dessutom ett folkligt stöd för den föreslagna samverkansformen, förklarar Mats Görling.

Splittring även bland samer

Endast cirka tio procent av samerna finns med i samebyar.

– Det innebär att det här även är en jättekonflikt inom den samiska befolkningen. Det är ytterligare ett skäl till att staten borde betala bra för att lösa in samebyarnas jakträtt, anser Solveig Larsson.

Från början var det tänkt att jägarorganisationerna skulle sitta med i samverkansföreningarna.

Men det ströks eftersom norrländska företrädare för Jägareförbundet gick ut öppet och riktade hård kritik mot utredningen innan den ens var färdig.

Statsminister Fredrik Reinfeldt hävdar också att fjälljaktsutredningen till stora delar bör förpassas till papperskorgen.

– Moderaternas främsta invändning är att den inskränker på äganderätten, kommenterar Bengt-Anders Johansson, partiets jaktpolitiska talesman.

Delar av utredningen används

Jordbruksminister Eskil Erlandssons stabschef Magnus Kindbom ansvarar för jaktfrågorna i departementet.

Enligt Magnus Kindbom kommer inte regeringen att slopa hela förslaget från Sören Ekström.

– Just nu sammanställer vi svaren på remissen. Men det är inte troligt att alla delar av utredningen kommer att finnas kvar i propositionen. Vi kommer att jobba för att se vilka delar vi kan gå vidare med, säger Magnus Kindbom.