Planen var att 4 000 avföringsprover från hela landet skulle samlas in av jägarna. Det skulle bli billigare och gå snabbare att analysera avföring än att obducera skjutna rävar. Men nu visar det sig att bara 1 300 avföringsprover kommit in.
– Vi behöver prov från hela landet. Det är uträknat hur många prov vi behöver från varje län. Vårt mål är att veta hur förekomsten i landet ser ut, men eftersom det i dag saknas prover från vissa områden så kan vi inte det, säger Eva Osterman-Lind, parasitolog och veterinär på SVA på Statens veterinärmedicinska anstalt, till Ekot.
”Då gick luften ur”
Riksviltvårdskonsulenten vid Jägareförbundet, Daniel Ligné, framhåller i inslaget att det går åt tusentals dagsverken för att hitta 4 000 rävspillningar. Och det är ett jobb som ska göras ideellt av jägarkåren.
– Vi hade ett väldigt driv 2011 när vi hittade den första smittade räven. Då fanns fortfarande tron och hoppet att staten skulle gå in med kraftiga och aktiva motåtgärder för att försöka få bort smittan ur landet. Men det stod klart ganska snart att det inte var aktuellt och då gick luften ur, säger Ligné till Ekot.
Rävens djärgbandmask, som kan ge allvarliga leverskador hos människor, har påträffats i skjutna rävar i trakterna av Uddevalla, Katrineholm och Borlänge.