Klimatförändringarna innebär att det som ska ske i naturen på våren tidigareläggs och höstens förändringar sker senare. Men olika händelser har förskjutits mer eller mindre, beroende på när och var de inträffar och på vilken typ av art de berör. Eftersom arterna livnär sig på varandra ger det förskjutningar.
SLU-professorn Tomas Roslin jämför med spelet Jenga, där det ska byggas ett högt torn av träklossar som staplas på varandra.
”Tornet vinglar och rasar”
– Trycks det på lägsta lagret av klossar vinglar tornet för att sedan ramla ihop, förklarar han.
Samma fenomen kan det bli i naturens näringspyramid rubbas nerifrån. Då rasar även toppen i näringskedjan, varnar forskarna.
– En sammanhållande faktor är växelverkan mellan arterna, förklarar Tomas Roslin.
Arterna växelverkar med varandra på många olika sätt.
”Hela organismsamhället svarar som en helhet”
– Det är därför hela organismsamhället svarar som en helhet. För att återkomma till det där tornet av klossar. Några av bitarna är sammanfogade med starkare eller svagare lim. Just de limfogarna kommer att påverka hur tornet svajar innan det faller, beskriver Tomas Roslin.
I en artikel som nyligen publicerats i Nature Climate Change skärskådas observationer från flera årtionden tillbaka i 150 naturskyddsområden i det forna Sovjetunionen. Mer än 300 kollegor i drygt 80 organisationer från Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Kirgizistan, Uzbekistan, Finland och Sverige har samarbetat i sammanställningen.
Längre säsong lägre breddgrader
Växter och djur reagerar på klimatförändringarna när våren kommer tidigare och hösten senare. Detta ger generellt sett en längre aktivitetsperiod för djur och en längre tillväxtsäsong för växter på platser belägna på lägre höjd eller breddgrad.
Att brunbjörnar börjat vakna senare på våren är en konkret detalj som kan observeras. Bland de händelser som blivit tidigare på kalla platser, men senare på varma platser, finns till exempel råkans ankomst och när blåbär och lingon mognar.
– Som följd av de selektionstryck som klimatförändringen innebär kommer dessa bestånd nu att genomgå ny evolution – men hur snabb den blir vet vi inte än, säger Maria Delgado vid universitetet i Oviedo i Spanien.
