Olof Melin i Grycksbo har precis avslutat ett lyckat eftersök med sin tax. 
Foto: Mikael Moilanen Olof Melin i Grycksbo har precis avslutat ett lyckat eftersök med sin tax. 

Kritik mot eftersöksförslag

Regeringens förslag om höjda ersättningar för eftersöksjägare får kritik från flera håll. För snålt och för lite, tycker flera debattörer på jaktojagare.se. 
– Förslaget skapar onödig byråkrati. Låt eftersöksjägarna ta viltet som ersättning, så slipper vi ersättningar hit och dit, säger Ulf Kallin, riksviltvårdskonsulent vid Jägarnas Riksförbund. 

I lördags meddelade jordbruksminister Eskil Erlandsson att regeringen föreslår nya ersättningar för eftersök på trafikskadat vilt. Det föreslås bli 1 900 kronor för rovdjur, 700 för älg och vildsvin och 400 kronor för hjort, rådjur och mufflonfår.
Detta föreslås gälla marker där eftersöksjägaren inte har jakträtt. Den som alltså gör eftersök på de marker där han eller hon har jakträtten förslås inte få ett öre.

”Ursäkta, men vad är så bra?”
Så här skriver signaturen Tyskterrier som läsarkommentar på jaktojagares hemsida:
”Regn och rusk och mitt i natten, älg påkörd som gått vidare, en skytt plus en hundförare med hund och kanske en eller ett par förhållsskyttar. 700 kronor. Ursäkta mig Bjärven, men vad är det som är så bra med den ersättningen? Kanske kan någon i Jägareförbundet som var med att applådera förslaget kan förklara? Själv tycker jag det liknar mer ett slag i ansiktet än den skäliga ersättning det pratas om. Om jag nu missuppfattat och ersättningen är per person och hund som deltar så tar jag tillbaka, men jag tvivlar starkt på det.”

Fog för sitt tvivel
Signaturen Tyskterrier har fog för sitt tvivel. Ersättningen är ett engångsbelopp och betalas inte till alla som deltar vid eftersöket. Regeringen har i det fallet gått helt på Jägareförbundets förslag.
Andra debattörer pekar på att pengarna kommer att beskattas.
– Jo, det stämmer att det blir skatt på pengarna. Staten kan inte betala ersättning utan beskattning. De som tycker att det är för liten ersättning ska veta att vi tog Jägareförbundets förslag så gott som rakt upp och ned, vi prutade en hundralapp rakt över, säger Magnus Kindbom, stabschef hos jordbruksminister Eskil Erlandsson.

”Ett steg framåt”
Daniel Ligné är biträdande riksviltvårdskonsulent hos Svenska Jägareförbundet och han menar att det inte gick att komma högre i ersättningarna.
– De föreslagna nivåerna är i alla fall ett steg framåt. Vi kom inte längre och alternativet hade varit att dra den här saken i ytterligare långbänk. Vi har jobbat med frågan i gott och väl tio år. Finanskrisen gör också att det är mycket svårt att kräva mer. Jämfört med idag är den en avsevärd förbättring. Eftersök på rådjur och vildsvin ger inte en krona i ersättning idag, säger Daniel Ligné.

Chans till skatteavdrag?
Han pekar dock på att en intressant fråga återstår att lösa. Om eftesöksjägaren betalar skatt på ersättningen, borde det väl finnas chans att göra avdrag för omkostnader.
– Hund, gevär, ammunition, lampa, ja vad är det allt en eftersöksjägare måste ha? Får man göra avdrag för vissa saker så förbättrar det läget, säger Daniel Ligné.
En del debattörer på jaktojagare.se framhåller också att de fasta ersättningarna slår orättvist. En eftersöksjägare kan åka ut och hitta rådjuret dött efter fem minuter, en bit in i skogen, medan en annan kan tvingas spåra i timmar.
– Ofta är det några få jägare som sköter eftersöken i sina lokalområden. Ibland är jobbet lätt, ibland mer krävande. Det blir lite ”det man förlorar på gungorna, tar man igen på karusellerna”. Det skulle skapa en väldig byråkrati om eftersöksjägarna tvingades detaljredovisa varje eftersök, säger Daniel Ligné. 
Ingen ersättning till markägare
Hans kollega på Jägarnas Riksförbund, riksviltvårdskonsulent Ulf Kallin, tycker att vissa förslag kring eftersöken är bra. Det gäller exempelvis att eftersöksjägarna inte är tvingade att få kontakt med markägare innan de rör sig in på nya marker.
Men Kallin har andra saker som han ställer sig frågande till.
– Huvudprincipen ska vara att markägarna tar ansvar för eftersöken, men i det här förslaget får markägarna ingen ersättning alls. En annan fråga är vem det spårade viltet tillfaller. I dag ska köttet delas upp på dem som har jakträtten på de marker som eftersöket går över. Nu ska köttet tillfalla den mark där eftersöket avslutas. Det är bra.

”Bör få viltet”
– Men vad händer den gång när markägaren befinner sig i Thailand och inte går att nå? Om eftersöksjägaren tar hand om köttet, kan markägaren då ställa krav i efterhand? undrar Ulf Kallin.
Hans förslag är att markägarna ansvarar för eftersöken. Om de överlåts på annan person ska den personen få viltet som spårats upp.
– Det är min personliga uppfattning, men då slipper vi ersättningar, byråkrati och ökade kostnader. I Sverige anser vi ju att ingen äger viltet, även om markägare har rätt att jaga det, säger Ulf Kallin.

Rädd att Jägareförbundet får monopol
Han är också rädd för att Jägarförbundet är på väg att skapa en situation där förbundet får monopol på eftersöksjakten.
– I deras allmänna uppdrag står att Jägareförbundet ska tillhandahålla eftersöksekipage. Det blir monopol om det är Jägareförbundet som utbildar, godkänner och pekar ut vilka eftersöksjägare som ska användas. Det här förslaget känns som om Jägareförbundet krånglar till saker och ting i en ambition att se om sitt eget hus, säger Ulf Kallin.
Förslaget i sin helhet presenteras för riksdagen senare den här veckan.