Landsbygdsministern öppnar för att fler ska betala till viltvårdsfonden, dit pengarna från det statliga jaktkortet går.
Foto: Dan Törnström Landsbygdsministern öppnar för att fler ska betala till viltvårdsfonden, dit pengarna från det statliga jaktkortet går.

Kritik mot ministerns utspel

JRF-basen: Viltvårdsfonden måste prioritera

Landsbygdsministern öppnar för att fler än jägarna ska vara med och betala till viltvårdsfonden, alltså den fond som jägarna i dag betalar till genom det så kallade statliga jaktkortet. JRF:s ordförande Solveig Larsson är dock skeptisk till fler avgifter och mer administration.

Jaktkortslösarna har minskat från 299 600 till 283 811 på fem år, vilket betyder cirka en procent om året. Jakt & Jägare skrev om detta här.
På senare tid har en rad medier uppmärksammat minskningen av jaktkortslösare, samt att Sveriges Lantbruksuniversitet har fått i uppdrag att undersöka vad minskningen kan bero på. Det paradoxala är nämligen att jägarexaminationerna ökar och antalet jaktvapenägare ökar.

Fler kan tvingas betala
I Sveriges Radio antydde landsbygdsminister Sven-Erik Bucht på onsdagen att systemet med jaktkort kan komma att förändras och att fler än jägare ska vara med och betala, detta för att inte viltforskning med mera ska drabbas.
– Viltvårdsforskning berör ju långt många fler än jägare så i så fall får vi fundera på att vidga basen på vilka som ska betala in pengar till fonden, sade Sven-Erik Bucht till Sveriges radio, utan att precisera sig närmare.

Arealavgifter?
I vintras rapporterade Jakt & Jägare att Naturvårdsverket vill införa arealavgifter istället för fällavgifter för att finansiera älgförvaltningen (Jakt & Jägare skrev om detta här). Man skulle kunna tänka sig att regeringen sneglar på likande lösningar för viltvårdsfonden, något som Jägarnas Riksförbunds ordförande, Solveig Larsson bestämt motsätter sig.
– Fler avgifter skapar ökade administrationskostnader. Om pengarna i viltvårdsfonden inte räcker gäller det att helt enkelt prioritera, säger Solveig Larsson.

Ingen höjning aktuell
I dag ska alla som deltar i jakt betala 300 kr till viltvårdsfonden, som totalt omsätter nära 90 miljoner kronor om året. Pengarna går till annat viltforskning, jägarorganisationernas allmänna uppdrag och viltövervakning med mera. För cirka tio år sedan höjdes jaktkortsavgiften med en hundralapp, men Sven-Erik Bucht tror inte det blir aktuellt att höja den igen.

Äldre slutar jaga
Varför antalet jaktkortslösare minskar är oklart. Professor Göran Ericsson vid SLU, som håller i utredningen, föreslår att orsaken kan vara att färre går från att ta jägarexamen till att faktiskt bli jägare i praktiken.
Solveig Larsson kan tänka sig flera förklaringar. En kan vara att många jägare upphör med jakten av åldersskäl. Även rovdjurspolitiken kan på flera sätt orsaka att jägare inte löser jaktkort, till exempel genom att människor fått sin jakt förstörd och inte längre anser sig kunna jaga, eller som ren protest.
– Det finns Sifo-undersökningar som tyder på att över en halv miljon människor jagar årligen, men ett stort antal av dessa kan i själva verket bara ha följt med en annan jägare på jakt, utan att aktivt jaga själv, säger Solveig Larsson.