Roskölens viltvårdsområde i Färila har stoppat årets björnjakt på 5 200 hektar. Dessförinnan stoppades jakten på 3 000 hektar på Ljusdal södra/västra viltvårdsområde. Anledningen är att det som misstänks vara illegala åtlar har påträffats i områdena.
– Man hittade tamdjurskadaver på den ena och slaktrester efter älg och havre och melass på den andra. Misstanken är att åtlarna lagts ut för att locka till sig björn, säger Roland Fredholm, ordförande i Ljusdals södra/västra viltvårdsomde.
Positiva reaktioner
I Roskölens viltvårdsområde togs beslut om jaktstopp efter att en åtel med slaktavfall från bland annat nöt och höns hittats.
– Vi har stoppat jakten på hela vårt område och fått en del positiva reaktioner, bland annat från polisen och Holmen skog som är största markägaren, Lars Sjölund, ordförande i Roskölens viltvårdsområde.
Kan inte stoppa jakt
I lagen om viltvårdsområden framgår det dock att viltvårdsområden inte kan fatta sådana beslut.
I lagtexten står:
”22 § En viltvårdsområdesförenings beslut i andra viltvårdsfrågor än de som anges i 23-26 §§ får inte mot någons vilja medföra inskränkning i dennes rätt att jaga eller på annat sätt nyttja en fastighet inom viltvårdsområdet.”
Ser inget lagstöd
Jakt & Jägare har varit i kontakt med Naturvårdsverket juridiska avdelning och där gör man samma analys av lagtexten.
– Jag har talat med kollegor runt om i huset och vi kan inte se att det finns lagstöd för ett viltvårdsområde att stoppa jakt. Är markägare och jakträttsinnehavare överens kan de besluta om stoppad jakt. Är någon missnöjd går det att överklaga beslutet till länsstyrelsen, säger Clara Cordemans, jurist på Naturvårdsverket.
”Rena vilda västern”
Roland Fredholm på Ljusdals södra västra VVO framhåller att det är fritt fram för björnjakt på resterande delen av viltvårdsområdet, 18 500 hektar.
– Vi måste få ordning på björnjakten – det börjar likna rena vilda västern på sina håll, säger Roland Fredholm.
Lars Sjölund, ordförande i Roskölens viltvårdsområde, säger i en kommentar att saken får prövas rättsligt, om någon överklagar.
En tredje misstänkt åtel påträffad
En tredje åtel, som länsstyrelsens personal misstänker är en illegal björnåtel, har påträffats inom Järvsö västra viltvårdsområde.
– Jag fick mejl från länsstyrelsen i dag och där anges koordinater som går till platser där vi lagt slaktavfall vid älgjakterna. Hur det ser ut på platserna i dag vet jag inte, men genom årens lopp har jag noterat att människor lagt ut både får och höns och till och med hundar där. Privatpersoner har gjort det av hävd, säger Thomas Evetovics.
Polisanmäls
Beskedet han fått från länsstyrelsens personal är att björnar som skjuts i området vid slaktplatserna kommer att polisanmälas.
– Jag har inte hunnit utreda saken. Men det skulle ju kunna innebära att man blir polisanmäld om man får upp en björn i ett annat område och den sedan går in nära en slaktplats. Det låter orimligt, säger Thomas Evetovics.
Tror inte på jaktstopp
Styrelsen för Järvsö västra viltvårdsomde har nu upp saken snarast men Thomas Evetovics kan inte tänka sig att det blir något beslut om jaktstopp.
– Nej, jag känner till lagstiftningen och vet att vi inte kan stoppa jakt, säger han.
Reglerna för åtlar
Bestämmelserna som gäller för legala åtlar är:
• Att det rör sig om foder från vilda landlevande djur från till exempel jakt eller olycka.
• Om fodret kommer från däggdjur får utfodringen bara göras inom den kommun där materialet har uppkommit eller påträffats och i den närmast angränsande kommunen.
• Om fodret består av vattenlevande djur och ska ges till vattenlevande djur måste dessa komma från samma vattenområde där djuren som ska utfodras finns.
• Det får inte finnas misstankar om att djur som ska bli foder är infekterade med sjukdomar som kan överföras till människor eller djur.
Det kan också förekomma lokala och regionala bestämmelser som förbjuder åtling. Personal vid kommun och länsstyrelse kan svara på det.
Rävåtel eller björnåtel?
I de tre fallen i Gävleborg är det länsstyrelsens personal som bedömt att det skulle röra sig om illegala björnåtlar. Vad som skiljer en legal åtel för exempelvis räv och en illegal björnåtel, om båda innehåller kadaver efter vilda djur och björnåteln har tillstånd, kan handläggaren Sara Sundin inte svara på.
– Vårt beslut om polisanmälningar bygger på samlade bedömningar. Vi tycker att åtlarna har varit för stora för att vara rävåtlar, säger Sara Sundin.