– Vi tillstyrkte skyddsjakt på varg i detta revir redan tidigare i år eftersom så många hundar hade blivit angripna där. Nu har det inträffat igen i samma område och därför säger vi ja även den här gången, säger Mats Hindström, avdelningschef på länsstyrelsen.
Det är Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund som skickat in var sin ansökan om skyddsjakt på två respektive tre vargar i Voxnareviret. Syftet med jakten är att minska risken för att fler jakthundar blir angripna av varg. Även dålig älgjakt och människors oro för rovdjur tas i ansökningarna upp som skäl för skyddsjakten.
Fem angrepp på hundar
– Att älgstammen upplevs som liten är inte ett skäl till skyddsjakt på varg. Vi har gjort en samlad bedömning av skadebilden i området och vår uppfattning är att fem angrepp på hund under de senaste tolv månaderna är en hög skadenivå, säger Annica Forsberg, rovdjursansvarig på länsstyrelsen.
Genom att minska antalet vargar i reviret med två individer hoppas länsstyrelsen att antalet möten mellan varg och hund ska minska och därmed antalet vargangrepp på hund.
För att kunna tillåta skyddsjakt måste förebyggande åtgärder ha provats så långt det är möjligt.
Enligt länsstyrelsen får en av vargarna i reviret som fälls vara ett föräldradjur. Men skyddsjakten ska upphöra om ett föräldradjur i Voxnareviret skjuts.
Enhetschef reserverade sig
Länsstyrelsen var inte helt enig om skyddsjakten. Enhetschefen för naturförvaltningsenheten Karl Gullberg reserverade sig mot beslutet.
Han tycker inte att alla förebyggande åtgärder har provats i den omfattning som bör ske innan villkoret för skyddsjakt är uppfyllt.
Även Viltskadecenter i Grimsö har tillstyrkt skyddsjakten.
Centret anser att människors tolerans är en betydligt större och viktigare fråga för förvaltande myndigheter än eventuella problem med vargstammens genetiska variation när det gäller arbetet med att uppnå riksdagens etappmål för vargstammen.
Nu återstår för Naturvårdsverket att fatta ett beslut om skyddsjakten.