I fortsättningen ska det bara finnas ett sätt att skjuta vuxen älg, nämligen i ett älgskötselområde.
I fortsättningen ska det bara finnas ett sätt att skjuta vuxen älg, nämligen i ett älgskötselområde.

Licensområden slopas – markägare får mer makt

Vuxna älgar ska bara få skjutas i älgskötselområden.
Dubbelregistreringen på samernas marker försvinner.
Markägarinflytandet stärks och en ny nivå för älgförvaltningen införs, nämligen älgförvaltningsområden, vars ledning utses av länsstyrelsen. Det är några av punkterna i Maria Norrfalks älgförvaltningsutredning som presenterades på onsdagen.

A-, B-, E- och samlicensområden går i graven – liksom samernas unika rätt till älgjakt, den så kallade dubbelregistreringen. I fortsättningen ska det bara finnas ett sätt att skjuta vuxen älg, nämligen i ett älgskötselområde. På andra marker får man bara skjuta kalv i maximalt fem
dagar.

Älgförvaltningsomåden
Samtidigt införs en ny högre nivå i älgförvaltningen, nämligen älgförvaltningsområden, där länsstyrelsen utser ledningen: en älgförvaltningsgrupp på fem ”kompetenta” personer som tar fram planerna för älgförvaltningen.
Älgförvaltningsområdet ska vara så stort att att det hyser en egen älgstam, vilket betyder minst 50 000 hektar väl arronderad mark i södra Sverige och minst 75 000 hektar i norr.
– Målet och vårt uppdrag har varit att få en helhetssyn och samordning på den svenska älgjakten. De gamla licenssystemen har helt enkelt ingen styrförmåga längre och har därför tjänat ut sin roll, konstaterade Maria Norrfalk vid presskonferensen i Rosenbad.

Tonvikt på skogsintressen
Grundbulten för älgförvaltningen är att den ska vara adaptiv och ekobaserad, samt bygga på frivillighet.
– Utredningen väljer en väg där älgförvaltningen ska bedrivas med samverkan och samråd, snarare än lagstiftning och tvång, påpekade Maria Norrfalk.
När det gäller ekonomiska intressen kring älgen är det däremot ingen tvekan var tonvikten ligger när utredningen talar om en livskraftig älgstam i balans:
”Älgstammens storlek måste på ett bättre sätt måste anpassas till skogstillståndet och fodertillgången”, står det i utredningen, där det också slås fast att de samlade älgjaktsintäkterna motsvarar mindre än en procent av virkesintäkterna i norra Sverige och att det nationella värdet på älgjakten har beräknats till cirka 1,5 miljarder kronor, medan det samlade värdet på virkesproduktionen är över 200 miljarder.
Utredningen trycker emellertid också upprepade gånger på att hänsyn ska tas till bland annat rovdjuren, vilket är en signal om att skogsbrukets betesskador inte är helt styrande.

Älgskötselområden kan vara små
Älgskötselområdena kvarstår i princip i sin nuvarande form, men med tydligare krav på att följa älgskötselplaner och samarbete, samt sanktionsmöjligheter för länsstyrelsen. Det är i älgskötselområdena som det praktiska arbetet med bland annat jakt och inventeringar ska utföras och adminstreras.
Under utredningen har det visat sig att många älgskötselområden inte fungerat särskilt bra. De har varit för små, samarbetet har haltat och kunskaperna om att ställa upp och realisera mål har varit dåliga.
– Ofta har området inte fått den information det behöver. Eller så har inte området klarat av att tolka informationen. Eller så har området inte trott på informationen, sade Maria Norrfalk när hon kortfattat redogjorde för dagens situation.
Det ska de stora älgförvaltningsområdena, med kompetent ledning, råda bot på. Utredningen föreslår också att Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, få i uppdrag att ta fram en utbildning för adaptiv förvaltning.
Älgskötselområdena behöver däremot inte vara speciellt stora. Den undre gränsen sätts vid en årlig avskjutning på tio älgar, vilket alltså innebär att många av dagens A-licensområden kvalar in som älgskötselområden.

Ökad markägarmakt
Genomgående stärks markägarnas inflytande. I älgförvaltningsgruppen ska tre av de fem ledamöterna företräda markägarna. Även i älgskötselområdena är det meningen att märkägarnas inflytande ska öka, och Svenska Jägareförbundet och markägarorganisationerna ska se över reglerna för styrelsernas sammansättning.
– Markägarna har inte haft det inflytande som är önskvärt, medan jägarna i regel är väl organiserade, aktiva och kunniga, sade Maria Norrfalk.
Ytterst blir Naturvårdsverket ansvarig för den svenska älgförvaltningen. Tillsammans med intressegrupperna, SLU, länsstyrelserna och Skogsstyrelsen, ska verket ta fram en mall för förvaltningsplaner och skapa en gemensam databas för viltförvaltningen. SLU föreslås ansvara för databasen.
– Naturvårdsverket får en viktig roll för att skapa en enhetlig älgförvaltning över hela landet, konstaterade Maria Norrfalk.

Skogsstyrelsen rådgivande
Skogsstyrelsen får en rådgivande roll gentemot Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Men utredningen påpekar också att Skogsstyrelsen ska jobba med information till skogsägarna om skadeförebyggande och foderpåverkande åtgärder.
Fällavgift på kalv införs och även avgifterna bli enhetliga över landet. I dag har de pendlat från några hundra i vissa län till 900 kronor i andra. Utredningen anser också att registreringsavgiften för älgskötselområden på 750 kronor bör höjas.