Antalet tilldelade lodjur i Mellansverige överklagas från alla håll och kanter, till och med av länsstyrelsen i Värmland. Anledningen är att även län som uppnått sina mininivåer i lostammarna tvingas hålla igen i jakten, eftersom det finns andra närliggande län som inte når miniminivåerna.
Värmland, till exempel, blir lidande av låg tilldelning eftersom antalet lodjur i Dalarna inte anses vara tillräckligt. Och hela Mellansverige drabbas av att riksdagen beslutat att antalet lodjur i norr ska ned kraftigt. Renskötseln ska hjälpas mot rovdjurstrycket.
– Vi kan bara rätta oss efter riksdagens beslut och det är att landet ska ha lägst 250 föryngringar. Vi ligger ungefär där i dag, säger Susanna Löfgren.
– Vi kan bara rätta oss efter riksdagens beslut och det är att landet ska ha lägst 250 föryngringar. Vi ligger ungefär där i dag, säger Susanna Löfgren.
• Men hur kan ni då överhuvudtaget besluta om jakt?
– Forskarnas rekommendation var att det tilläts jakt på 30 lodjur i hela landet. Att vi nu lägger ut 30 i det mellersta förvaltningsområdet är en eftergift mot jägarkåren. Politiken går ut på det och vi tror att det är nödvändigt med jakt, för att vi ska få acceptans för livskraftiga rovdjursstammar, svarar Susanna Löfgren.
Hon poängterar dock att eftergiften inte kommit till på grund av påtryckningar från jägarna. Det handlar om att skapa acceptans för rovdjuren. D är jakten ett viktigt medel, menar Susanna Löfgren.
Hon får läsa artikeln innan den publiceras och då vill hon lägga till följande uttalande:
– Forskarnas rekommendation var att det tilläts jakt på 30 lodjur i hela landet. Att vi nu lägger ut 30 i det mellersta förvaltningsområdet är en eftergift mot jägarkåren. Politiken går ut på det och vi tror att det är nödvändigt med jakt, för att vi ska få acceptans för livskraftiga rovdjursstammar, svarar Susanna Löfgren.
Hon poängterar dock att eftergiften inte kommit till på grund av påtryckningar från jägarna. Det handlar om att skapa acceptans för rovdjuren. D är jakten ett viktigt medel, menar Susanna Löfgren.
Hon får läsa artikeln innan den publiceras och då vill hon lägga till följande uttalande:
Forskare ville ha ännu mindre jakt
– Vår bedömning är att det finns utrymme för viss jakt, även om den blir begränsad när det är nationella målet som styr. Forskarnas bedömning var att det kunde jagas 30 lodjur totalt i hela landet. Att vi lagt ut 30 på bara det mellersta förvaltningsområdet är effekten av att vi även vägt in pågående inventeringen, som pekar på att stammen ökar i vissa län, säger Susanna Löfgren.
De klena och ojämna inventeringsresultaten en starkt bidragande orsak till att det är turbulent i lodjursfrågan.
Susanna Löfgren är väl medveten om det och framhåller att Naturvårdsverket utreder om man kan ändra de rigorösa bestämmelser som i dag omgärdar så kallad kvalitetssäkring vid inventering. Lodjuren får inte finnas för nära varandra och ska spåras tre gånger tre kilometer, varje gång på ny snö, innan en familjegrupp registreras. Många sannolika grupper hamnar utanför statistiken.
– Även om vi reviderar föreskrifter kan inventeringar inte bli fullständig. Det kommer alltidatt kunna missas lodjur, till exempel på grund av att man inte hittar alla lodjur, att det finns oinventerade ytor med mera. Därför ger Naturvårdsverket forskarna i uppdrag attgöra en uppskattning av stammen utifrån allt detta, vilket inneburit en uppräkning av resultatet i år. Att göra sådana uppskattningar är särskilt viktigt under snöfria vintrar eller andra svåra inventeringsförhållanden, påpekar Susanna Löfgren.
De klena och ojämna inventeringsresultaten en starkt bidragande orsak till att det är turbulent i lodjursfrågan.
Susanna Löfgren är väl medveten om det och framhåller att Naturvårdsverket utreder om man kan ändra de rigorösa bestämmelser som i dag omgärdar så kallad kvalitetssäkring vid inventering. Lodjuren får inte finnas för nära varandra och ska spåras tre gånger tre kilometer, varje gång på ny snö, innan en familjegrupp registreras. Många sannolika grupper hamnar utanför statistiken.
– Även om vi reviderar föreskrifter kan inventeringar inte bli fullständig. Det kommer alltidatt kunna missas lodjur, till exempel på grund av att man inte hittar alla lodjur, att det finns oinventerade ytor med mera. Därför ger Naturvårdsverket forskarna i uppdrag attgöra en uppskattning av stammen utifrån allt detta, vilket inneburit en uppräkning av resultatet i år. Att göra sådana uppskattningar är särskilt viktigt under snöfria vintrar eller andra svåra inventeringsförhållanden, påpekar Susanna Löfgren.
Försvarar lotaket i Mellansverige
Hon försvarar beslutet att sätta ett gemensamt tak för de mellansvenska länen
– I mellansvenska viltförvaltningsområdet når alla län inte sina regionala miniminivåer för stammen. Vi valde att delegera beslutet med tak till området och låta länen sinsemellan lösa frågan. Alternativet hade varit att några län skulle få fri delegationsrätt och att vi skulle sätta tak i andra län. Det hade varit ett större ingrepp i länens gemensamma beslutanderätt. Fortfarande är utrymmet litet för jakt på grund av att vi inte får underskrida målet 250 föryngringar., säger Susanna Löfgren.
Ulf Kallin, riksviltvårdskonsulent vid Jägarnas Riksförbund, framhåller att det är det samlade rovdjurstrycket i några få län som är problemet.
– I mellansvenska viltförvaltningsområdet når alla län inte sina regionala miniminivåer för stammen. Vi valde att delegera beslutet med tak till området och låta länen sinsemellan lösa frågan. Alternativet hade varit att några län skulle få fri delegationsrätt och att vi skulle sätta tak i andra län. Det hade varit ett större ingrepp i länens gemensamma beslutanderätt. Fortfarande är utrymmet litet för jakt på grund av att vi inte får underskrida målet 250 föryngringar., säger Susanna Löfgren.
Ulf Kallin, riksviltvårdskonsulent vid Jägarnas Riksförbund, framhåller att det är det samlade rovdjurstrycket i några få län som är problemet.
”Teori och praktik inte samma sak”
– Teori och praktik är inte samma sak. Det låter så fint när man säger att rovdjurens ska sprida sig över landet, men det gör de ju inte. Vi kan inte hysa överstora rovdjursstammar i några få län, bara för att klara ett nationellt mål. De lokala målen måste sammantaget vara målet för hela riket. Det är JRF:s linje, säger Ulf Kallin.
Han pekar på det kompakta misstroende som finns mellan alla inblandade i rovdjurspolitiken. Forskare, jägare, tjänstemän, politiker, rovdjursförespråkare, misstror varandra.
– Grundprincipen måste ändå vara att det är jägarkåren som förvaltar viltstammarna. Inget djur har utrotats genom förvaltningsjakt eftersom djuret varit en konkurrent till människan. Titta på räven och ekorren, som var mycket värdefullt vilt en gång i tiden. Skinnen gav stora pengar. Räv och ekorre utrotades inte.
Han pekar på det kompakta misstroende som finns mellan alla inblandade i rovdjurspolitiken. Forskare, jägare, tjänstemän, politiker, rovdjursförespråkare, misstror varandra.
– Grundprincipen måste ändå vara att det är jägarkåren som förvaltar viltstammarna. Inget djur har utrotats genom förvaltningsjakt eftersom djuret varit en konkurrent till människan. Titta på räven och ekorren, som var mycket värdefullt vilt en gång i tiden. Skinnen gav stora pengar. Räv och ekorre utrotades inte.
Handlade om överlevnad
Ulf Kallin menar att vargen i det närmaste utrotades eftersom det på den tiden handlade om överlevnad för de landsbygdsbor som hade vargen som konkurrent.
– Idag är den absoluta majoriteten fritidsjägare som inte är beroende av viltet som mat på samma sätt som förr i tiden, säger Ulf Kallin.
Kallin framhåller dock att han tycker att Naturvårdsverket får oförtjänt kritik.
– Det stora problemet är koncentrationerna av rovdjur i några få län och då måste kritiken riktas mot regering och riksdag, säger Ulf Kallin.
Gunnar Glöersen, rovdjursexpert på Jägareförbundet, håller med.
– Grundproblemet i rovdjurspolitiken är att målet för lostammen är för högt satt. Och att situationen i ett län, eller en region, får återverkningar i ett annat län eller region. Helt orimligt. Det här innebär att man nu försöker klumpa ihop alla stora rovdjur i Mellansvarige, säger Gunnar Glöersen.
Han tycker dock att Naturvårdsverket ska ha kritik för att man baserat sitt beslut på forskarrapporten från Grimsö.
– Idag är den absoluta majoriteten fritidsjägare som inte är beroende av viltet som mat på samma sätt som förr i tiden, säger Ulf Kallin.
Kallin framhåller dock att han tycker att Naturvårdsverket får oförtjänt kritik.
– Det stora problemet är koncentrationerna av rovdjur i några få län och då måste kritiken riktas mot regering och riksdag, säger Ulf Kallin.
Gunnar Glöersen, rovdjursexpert på Jägareförbundet, håller med.
– Grundproblemet i rovdjurspolitiken är att målet för lostammen är för högt satt. Och att situationen i ett län, eller en region, får återverkningar i ett annat län eller region. Helt orimligt. Det här innebär att man nu försöker klumpa ihop alla stora rovdjur i Mellansvarige, säger Gunnar Glöersen.
Han tycker dock att Naturvårdsverket ska ha kritik för att man baserat sitt beslut på forskarrapporten från Grimsö.
Över 100 fler lodjur i Mellansverige
– Det är en rapport som bygger på dåliga inventeringsresultat. Allt tyder på att vi i Mellansverige har 100-120 fler lodjur än forskarnas prognos, säger Glöersen.
Han poängterar också att det lojaktsbeslutet får precis motsatt effekt än den samhället eftersträvar.
– När det blir så höga koncentrationer av lodjur som i vissa områden, räcker inte maten till och då växer inte stammen längre. Då förvärras situationen av att man inte jagar. Här i Värmland sköt vi i fjol den största tilldelningen någonsin, 20 lodjur. I år har vi en större stam än året innan, konstaterar Glöersen.
Han poängterar också att det lojaktsbeslutet får precis motsatt effekt än den samhället eftersträvar.
– När det blir så höga koncentrationer av lodjur som i vissa områden, räcker inte maten till och då växer inte stammen längre. Då förvärras situationen av att man inte jagar. Här i Värmland sköt vi i fjol den största tilldelningen någonsin, 20 lodjur. I år har vi en större stam än året innan, konstaterar Glöersen.