Naturvårdsverket har tagit fram en bedömning av hur många vargar det bör finnas i Sverige för att nå Gynnsam Bevarandestatus. Med Gynnsam Bevarandestatus menas hur stor vargpoplulationen bör vara för att klara fortlevnad och vara genetiskt stark.
Naturvårdsverket presenterade två olika alternativ. Alternativ 1 är 180 vargar under förutsättning att 1 ny varg kommer in i populationen varje år genom invandring eller valputsättning. Alternativ 2 innebär 380 vargar under förutsättning att 1 ny varg kommer in i populationen vartannat år. Regeringen har valt att gå vidare med alternativ 1 och är därmed beredd att förstärka den genetiska variationen för att kunna ha det lägre måltaket.
”Den sista pusselbiten”
Moderaten Bengt-Anders Johansson, vice ordförande för riksdagens Miljö- och jordbruksutskott, välkomnar fastställandet av Gynnsam Bevarandestatus och regeringens linje.
– Det är mycket glädjande att vi med forskargrund kan sätta ner foten vad gäller vargförvaltningen. Det innebär att vi nu har den sista pusselbiten som gör att vi kan presentera underlag till EU-kommissionen. Nu bör EU-kommissionen lägga ärendet åt sidan och Sverige kan inom kort bestämma över den egna vargpopulationen, säger han.
Kräver förvaltning och delaktighet
– Samtidigt som Sverige ska ha livskraftiga vargstammar är det av största vikt att vi med trovärdighet mot de människor som bor i rovdjurstäta områden kan börja förvalta våra rovdjur så att de känner sig delaktiga. Det är mycket glädjande att regeringen har valt att gå på alternativ 1 eftersom man måste ta hänsyn till socio-ekonomiska effekter och det kan minska de konflikter som finns. Människor måste kunna leva och verka i de områden där det finns varg. Tack vare fastställandet av Gynnsam Bevarandestatus kan vi nu föra en sådan politik, säger Bengt-Anders Johansson.