Aleksija Neimane, Dolores Gavier-Widén, Karl Ståhl och Hyeyoung Kim vid SVA har fått miljoner för att forska på afrikansk svinpest.
Foto: Mikael Propst/SVA Aleksija Neimane, Dolores Gavier-Widén, Karl Ståhl och Hyeyoung Kim vid SVA har fått miljoner för att forska på afrikansk svinpest.

Miljoner till forskning om svinpest

Fem forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har fått sammanlagt nästan sju miljoner kronor för att undersöka risken för att afrikansk svinpest drabbar Sverige och vad det skulle kunna få för konsekvenser.

Hyeyoung Kim, koordinator, får tillsammans med Stefan Widgren och Karl Ståhl 3 933 102 kronor för att utveckla ett riskvärderingsverktyg.
– Målet med det här projektet är att inkludera både vildsvinsstammen och landskapet i datormodeller för att förstå hur de påverkar risken för introduktion av afrikansk svinpest. Mer specifikt kommer vi att undersöka hur vildvinsstammens storlek och täthet, eventuella vägar och trafik, och förekomst av tamgrisbesättningar påverkar risken för introduktion och etablering av afrikansk svinpest. Vidare kommer vi att undersöka konsekvensen av introduktion, säger Hyeyoung Kim i ett pressmeddelande.
För att studera dessa frågeställningar kommer hon och hennes kollegor att utveckla metoder för att koppla samman geografisk och epidemiologisk information i datormodeller.
– Att förebygga är bättre än att bota, konstaterar hon.
Resultaten från det fyraåriga projektet är tänkt att bli användbart som beslutsunderlag för myndigheter, jägare och andra berörda aktörer.

Förbättrad sjukdomskontroll
Det andra projektet, som ska pågå i tre år, leds av Dolores Gavier-Widén, koordinator, som tillsammans med Aleksija Neimane och Karl Ståhl får 2 999 628 kronor för att bedriva patobiologiska studier för en förbättrad sjukdomskontroll.
– Vi kommer att beskriva och jämföra djur-virusinteraktioner för afrikansk svinpest hos både tamgrisar och vildsvin, inklusive de tidiga stadierna av infektion. Vi kommer att utforska sjukdomsförloppet över tid, makro- och mikroskopiska vävnadsförändringar, hur viruset rör sig genom kroppen och utsöndras och hur immunsystemet reagerar på infektionen. Vi kommer också att undersöka i vilken utsträckning tamgrisar kan användas som experimentell modell för vildsvin. Vi kommer också att jämföra sjukdomsbilden hos experimentellt infekterade djur med den för naturliga infektioner. Detta hjälper oss att förstå hur väl experimentella infektioner återspeglar naturliga infektioner på gårdar och i naturen, säger Dolores Gavier-Widén.
– Slutligen kommer vi att presentera hur dessa resultat påverkar vaccinutvecklingen och vår förståelse av afrikansk svinpest-epidemiologin, vilket i slutändan behövs för en effektiv sjukdomskontroll, fortsätter hon.
Båda forskningsprojekten finansieras av det statliga forskningsrådet Formas.