Legala vapenägare är inte farligt. I län där en stor andel av befolkningen har tillgång till vapen är det dödliga våldet över lag lägre än i andra delar av landet. Det är slutsatsen av en kriminologisk undersökning vid Stockholms universitet.
Foto: Mtoker/Shutterstock.com Legala vapenägare är inte farligt. I län där en stor andel av befolkningen har tillgång till vapen är det dödliga våldet över lag lägre än i andra delar av landet. Det är slutsatsen av en kriminologisk undersökning vid Stockholms universitet.

Mindre våld bland vapenägare

Att över 600 000 personer i Sverige äger vapen för jakt eller skytte ökar inte risken för dödligt våld i samhället.

I de län där det finns många legala vapen är dödligt våld ovanligare jämfört med län där det finns färre legala skjutvapen.

Nivån på dödligt våld styrs av sociala och ekonomisk faktorer, inte legalt vapeninnehav.

Det framgår av en mastersuppsats, Dödligt våld och tillgång till skjutvapen, som gjorts av kriminologen Elisabeth Nordén vid Stockholms universitet.

– Utifrån min uppsats verkar den totala mängden av skjutvapen inte ha betydelse för nivån av dödligt våld inom Sverige, säger Elisabeth Nordén.

Bland politiker och journalister är det vanligt att man kopplar samman legala skjutvapen med det dödliga våldet i samhället.

Ett exempel är ledarskribenten Johannes Åman på Dagens Nyheter. Den 15 maj skrev han det behövs allmänt striktare vapenregler för att minska antalet vapen i samhället.

”I praktiken kommer vapen alltid att kunna missbrukas eller hamna i orätta händer”, skrev Åman på ledarsidan.

Inget samband med antalet legala vapen
Men enligt Elisabeth Nordéns forskning finns det inget samband mellan antalet legala skjutvapen och dödligt våld i Sverige.

I län där en stor andel av befolkningen har tillgång till vapen är det dödliga våldet över lag lägre än i andra delar av landet.

Men då har man inte tagit hänsyn till andra faktorer som kan påverka våldsnivån som exempelvis fattigdom och stor andel skilsmässor, två variabler som påverkar våldsamheter mellan människor.

Men även om man justerar för de här faktorerna går det inte att se att tillgången till skjutvapen skulle ha betydelse för nivån av dödligt våld.

Den enda kvarstående skillnaden är att dödligt våld mot ungdomar är fortsatt lägre i områden med mycket skjutvapen.

Sociala och ekonomiska faktorer
Det är alltså sociala och ekonomisk faktorer som påverkar hur mycket dödligt våld som utövas i det svenska samhället, inte hur många vapen som finns för jakt eller skytte.

I begreppet ”dödligt våld” ryms våld som utövats både med och utan skjutvapen.

När Elisabeth Nordén tittade på dödligt våld utövat med skjutvapen fann hon att totalt sett var det ovanligare i områden med mycket skjutvapen jämfört med andra områden.

När det gäller dödligt våld riktat mot kvinnor ligger nivån lika som övriga landet, medan det tenderar att vara ovanligare med dödligt våld mot män i områden med stor tillgång på vapen.

Även dödligt våld utan skjutvapen är ovanligare i områden med stor tillgång till skjutvapen, men när de nämnda kontrollvariablerna räknas med så försvinner skillnaderna.

Att dödligt våld är ovanligare i områden med mycket vapen gäller alltså Sverige. Men det kan se annorlunda ut i andra länder.

Legala vapen för jakt eller skytte
En komplikation när det gäller jämförelse mellan olika länder är av vilken anledning människor innehar vapen och även vilken typ av vapen som finns i hemmen.

I Sverige handlar det främst om vapen för jakt- eller målskytte, medan vapenägare i andra länder kan ha vapen för självförsvar.

I till exempel USA är det en stor andel av vapenägarna som har enhandsvapen. Länder där många har tillgång till pistoler eller revolvrar för självförsvar tenderar att ha högre nivå av dödligt våld.