Forskare Bo Segerman vid SVA är ledare för mjältbrandsprojektet.
Foto: Mikael Propst/SVA Forskare Bo Segerman vid SVA är ledare för mjältbrandsprojektet.

Mjältbrand i naturen ska studeras

Det finns luckor i kunskaper om hur mjältbrandssporer beter sig när de är spridda i naturen. Forskarna Bo Segerman och Joakim Ågren, båda vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), jobbar med ett projekt som ska ta reda på hur dessa bakterier beter sig.

Senast förra sommaren pågick ett stort utbrott av mjältbrand i Ombergsområdet i Östergötland.
Vilda idisslare, det vill säga älg, rådjur och hjort, är mottagliga för mjältbrand. Även övrigt vilt är mottagligt för smittan, men mer motståndskraftiga.

Mjältbrand lurar i gamla gravar
Mjältbrand är en dödlig sjukdom som framför allt drabbar betande djur.
Mjältbrandsbakterier kan finnas gamla gravar där det under den första halvan av 1900-talet grävts ner djur som dött av mjältbrand. När dessa bakterier åter kommer upp till ytan, via till exempel grävarbeten eller extrema väderleksförhållanden, kan nya djur smittas, skriver SVA på sin webbsida.

Kan spridas i naturen
– Idag finns det kunskapsluckor om hur mjältbrandssporer beter sig när de är spridda i naturen. Vi vet att de kan överleva i decennier nere i marken men uppe på ytan är denna tid troligen kortare, säger Bo Segerman i ett pressmeddelande.
Forskarna i projektet vill ta reda på hur bakterierna beter sig i mark och vatten. Resultatet blir en modell för hur bakterierna sprider sig samt för hur de dör med tiden.

Vill kunna rycka in på rätt sätt
– Om vi bättre kan bedöma riskerna i ett utbrottsområde ökar chansen för att vi gör rätt insatser och i rätt omfattning, kommenterar Bo Segerman.
Projektet startade den 1 mars i år och ska pågå under två år.
Medverkande myndigheter är Jordbruksverket, Totalförsvarets forskningsinstitut samt länsstyrelserna i Gävleborg, Uppland och Dalarna. Projektmedlen på 5,9 miljoner kronor kommer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps 2:4-krisberedskapsanslag.