Det finns allt fler mufflon i Stockholms skärgård, men länsstyrelsen är inte beredd att se mufflon som ett främmande vilt som bör skjutas bort på öarna. Samtidigt är Naturvårdsverket inte helt främmande för att skärskåda mufflon som en invasiv art.
Foto: Mostphotos Det finns allt fler mufflon i Stockholms skärgård, men länsstyrelsen är inte beredd att se mufflon som ett främmande vilt som bör skjutas bort på öarna. Samtidigt är Naturvårdsverket inte helt främmande för att skärskåda mufflon som en invasiv art.

Mufflon kan ses som invasiv art

Allt fler mufflon i skärgården

Det är allt fler mufflon i Stockholms skärgård. Boende är oroliga för att mufflon ska ta sig in i ett naturreservat. Naturvårdsverket funderar sin tur på om mufflon ska ses som en invasiv art som inte hör hemma bland viltstammarn och bör utrotas.

Mufflon får jagas året runt

Mufflon räknas som klövvilt, men anses inte tillhöra den svenska faunan och får jagas året runt.
Från att ha funnits i hägn har rymlingar efterhand lett till frilevande stammar i bland annat Södermanland och Småland, men mufflon är ortstrogna och sprider sig långsamt. Uppskattningsvis finns det cirka 1 000 frilevande mufflon
Vikten pendlar mellan 25 till 50 kilo och boghöjden är cirka 70 centimeter.
Mufflon är samma art som det vanliga tamfåret och troligen en förvildad variant av tamfår från Medelhavsområdet.
Tackan saknar horn, eller har korta stumpar på huvudet. Baggen tappar aldrig sitt horn. Eftersom det är ett slidhornsdjur fortsätter hornet att växa. Hornet kan med åren bli en riktigt fin jakttrofé, särskilt när hornet är fullvuxnet efter sex år.
Brunsten är i oktober-november. Då kan baggarna utkämpa hårda strider om tackorna. Mufflonflockarna följer vanligen en äldre ledaracka. Baggar som är ett par år gamla brukar gå ensamma, eller slå följe med varandra tidvis.
Tackan är dräktig i fem månader och får oftast bara ett lamm.
Jaktformen är vanligtvis vak- eller smygjakt, men löshundsjakt förekommer. Mufflon får jagas en timme före solens uppgång fram till en timme efter solnedgången. Sista timmen är det smyg- eller vakjakt som gäller. En studsare med klass 1-ammunition ska användas.

Det är i trakterna kring Storö-Bockö-Lökaö som antalet mufflonfår och dovhjortar har ökat lavinartat på senare år.
– Det är otroligt mycket djur. Nu har de spridit sig till bland annat Hasselö, Horsholmen och Brändö. Då är det bara ett sund kvar över till naturreservatet. Jag är rädd att de redan är där, säger Benny Åsberg, som haft fritidshus i Harö by sedan 90-talet, skriver tidningen Skärgården.

”Sätter press på lokala jägare”
– Vi måste ha hjälp helt enkelt, från länsstyrelsen och Skärgårdsstiftelsen som förvaltar reservatet, att de sätter press på de lokala jägarna eller själva agerar, tillägger Benny Åsberg.
Mufflon räknas inte idag som en invasiv främmande art, enligt den lista på 49 arter som definierats i gällande EU-förordning. Frågan är om mufflon kan ses som en risk för den biologiska mångfalden,
– Det pågår ett riskklassificeringsarbete även med andra arter, som ska vara klart nästa höst. Där kan mufflon komma att ingå, men det vet vi inte ännu, säger Yvonne Lundell på Naturvårdsverkets artenhet till Skärgården.

Kan få använda lampor och fordon
Enligt Christer Pettersson, sakkunnig inom klövviltsförvaltning och jaktlagstiftning på Naturvårdsverket, skulle det ge redskap för mer långtgående jakt på icke önskat vilt.
– Då ökar möjligheten att använda till exempel belysning och motorfordon och hjälpmedel som generellt inte är tillåtna, förklarar han för Skärgården.
Christer Pettersson pekar även på att länsstyrelsen kan beordra jakt för att stoppa påverkan av vilda djur.
– Då kan man beordra jakt på annans mark och sätta in egna jägare om de lokala jägarna inte ställer upp. Detta har dock bara tillämpats ett fåtal gånger sedan lagstiftningen kom till, kommenterar han till tidningen.

Länsstyrelsen ser inget mufflonhot
Åsa Lagerlöf, på enheten för naturvård på länsstyrelsen i Stockholm, ser dock inget behov att försöka stoppa mufflon skärgården.
– Det hade det kunnat vara om djuren var sjuka och spred smitta eller liknande. På de här djuren som det nu gäller kan jakt bedrivas av de som har jakträtten, enligt den lagstiftningen. Om markägarna tycker att det ska bedrivas skyddsjakt får de ansöka om det hos länsstyrelsen, säger hon till Skärgården.