”Av uppgifterna i ärendet framgår att några skador orsakade av björn inte har uppstått. Ett beslut om skyddsjakt innan någon skada ännu har inträffat ställer mycket höga krav på förutsättningarna att kunna förutse angrepp från rovdjur”, skriver Naturvårdsverket i beslutet.
”Det bör vara fråga om en stor sannolikhet på angrepp där det i de flesta fall uppstår en allvarlig skada. Naturvårdsverket bedömer att samebyn inte har visat att det finns en så stor sannolikhet för allvarliga skador i detta fall som berättigar till skyddsjakt. Vad samebyn har anfört i övrigt utgör inte heller skäl för skyddsjakt”, tillägger verket.
Kan inte överklagas
Naturvårdsverkets beslut kan inte överklagas.
Idre sameby anförde i sitt överklagande bland annat att de för två dagar sedan observerade de fyra björnarna inne på året runt-markerna i ett område där vajorna och de nyfödda renkalvarna har vårbete efter kalvning.
Samebyn befarar att björnhonan börjar döda renkalvar när renarna kommer ner till detta område. Vajorna söker sig ner i skogslandet cirka 14 dagar efter kalvning för att hitta bättre föda. Björnen orsaker rennäringen stora kostnader i form av merarbete och renförluster. Skyddsjakt kan enligt samebyn tillåtas även om det inte har uppstått faktiska skador.
”Allvarliga konsekvenser”
”Idag innebär rovdjursförekomsten inom vår sameby att vi redan idag i viss mån har svårt att bedriva en ordnad renskötsel. Förlusterna av renar har ökat de senaste åren samt förorsakat ett flertal sekundära skador. Då de här björnarna förväntas stanna kvar i området bedöms konsekvenserna bli mycket allvarliga för samebyn. Skyddsjakten kommer inte att försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos arten”, argumenterade Idre sameby förgäves till verket.