Nekad skyddsjakt överklagas

Hästägaren Anna Norling i Svärdsjö, som misstänker att en björn angripit och skadat hennes häst, har överklagat länsstyrelsens nej till skyddsjakt på björnen. I sin överklagan hänvisar hon bland annat till att länsstyrelserna har möjlighet att besluta om skyddsjakt redan innan en allvarlig skada har inträffat.

Det var den andra augusti som hästen skadades när den tillsammans med fyra andra shetlandsponnyer gick och betade i en hage.

När ägaren Anna Norling kom ut till hästarna upptäckte hon att det rovdjuravvisande stängslet var nertryck från utsidan.

Hästarna var också mycket stressade. En av dem hade en rad blessyrer och repor över korset och låren.

Anna Norling är övertygad om att en björn tryckt omkull stängslet och sedan angripit hästen.

Men enligt Jens Karlsson från Viltskadecenter, som besiktigade hästen fem dagar efter den misstänkta attacken, är det inte björn som orsakat skadorna.

Anna Norling är dock övertygad om att björnen som hållit till runt byn en längre tid är den som angripit hästen.

Björnen har setts flera gånger
Björnen är fortfarande kvar i omgivningarna och har varit synlig flera gånger. Bland annat har den varit inne i en hage med kalvar.

Därför vände sig Anna Norling till länsstyrelsen och sökte skyddsjakt på björnen. Men länsstyrelsen i Dalarna sade nej.

Jakt & Jägare har tidigare berättat om länsstyrelsebeslutet som innehåller flera sakfel.

Inte heller skickade länsstyrelsen den spillning som hittades i hästhagen på DNA-analys förrän 1,5 månad efter fyndet. Det var först sedan Anna Norling hotat med att själv låta analysera den bit av spillningen som hon sparat som länsstyrelsen skickade iväg sitt prov för analys.

Glömt det viktigaste i direktivet?
I sin överklagan av länsstyrelsebeslutet pekar Anna Norling på en del av de felaktigheterna i innehållet.

Dessutom hävdar hon att länsstyrelsen har utelämnat de viktigaste i art- och habitatdirektivet:

”Eftersom huvudsyftet med detta direktiv är att främja att den biologiska mångfalden bibehålls med beaktande av ekonomiska, sociala, kulturella och regionala behov bidrar direktivet till det övergripande målet som är hållbar utveckling.”

Anna Norling pekar på att hennes gård är hingsthållare, som normalt sett tar emot ston för betäckning.

”På grund av det stora antalet rovdjursobservationer har inga ston kunnat tas emot eftersom säkerheten inte kunnat garanteras. Verksamheten hotas nu av nedläggning. Det finns inget i länsstyrelsens motivering som tyder på att ekonomiska eller sociala bedömningar har gjorts före beslutet”, skriver hon.

Pekar på regeringsbeslut
I sin överklagan hänvisar Anna Norling vidare till ett regeringsbeslut från den 15 december 2011, där regeringen skriver att Naturvårdsverket och länsstyrelserna ska kunna besluta om skyddsjakt utan att det finns en ansökan. Hon refererar även till en formulering från regeringsbeslutet att de ska finnas möjlighet ”att besluta om jakt innan de allvarliga skadorna har uppstått”.

Anna Norling anser att länsstyrelsen först beslutat att avslå ansökan och sedan börjat leta efter paragrafer för att stödja beslutet.

Istället borde länsstyrelsen ha gett en korrekt bild av vad som hänt och sedan diskutera för eller emot skyddsjakt. Det har inte gjorts, tycker hon. Därför är beslutet felaktigt.