Skyddsjakten skulle ingå i ett projekt i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet i Lysekil, där de fåglar som skjuts skulle åldersbestämmas, maginnehållet analyseras och platsen där fågeln sköts skulle koordinatmärkas.
– Syftet skulle bland annat vara att se vilka fiskarter skarven tillgodogör sig i Testeboån. Ett problem är att den vandrande fisken, som lax och öring, blir uppäten och inte kan vandra tillbaka för att leka. Skarven äter ganska mycket; fyra hekto per dygn. Eftersom de är ganska många så blir det flera hundra kilo fisk som ån töms på varje dygn. Samtidigt planterar vi ut fisk som vi vill skydda, säger Lennart Emretsson, handläggare i viltvårdsgruppen, till Gefle Dagblad.
Tycker övrig jakt räcker
Länsstyrelsen tycker att skyddsjakt på skarv i deltat skulle påverka och störa fågellivet i området, som är ett så kallat Natura 2000-område, vilket innebär att förekommande fågelarter ska skyddas. Skyddsjakten skulle då strida mot syftet, menar länsstyrelsen. De tycker att det räcker med den övriga jakten på skarv som tillåtits längs kusten.
”Skarven tar över”
Fiskaren Lars Berglund är fundersam över länsstyrelsens beslut.
– Men frågan är ju om skarven ska räknas till det naturliga fågellivet. Det är mycket tveksamt. Den har ju kommit hit först på senare år och förökar sig värre än kaniner. Skarven påverkar resten av fågellivet negativt. Jag tror jag vågar säga att jag talar för alla i skärgården, åtminstone alla fiskare. Skarven vore inget problem om den gick att hålla på en rimlig nivå, men den tar över, säger Lars Berglund till Gefle Dagblad.