En jakthund begrundar en vargriven älg. Uträkningar från ett norskt vargrevir visar att vargarna varje år tog älgkött som var värt drygt 1,5 miljoner kronor.
En jakthund begrundar en vargriven älg. Uträkningar från ett norskt vargrevir visar att vargarna varje år tog älgkött som var värt drygt 1,5 miljoner kronor.

Norskt vargrevir kostade två miljoner per år

Två miljoner norska kronor per år. Under åtta år. Det var vad vargarna i Koppangreviret i Norge kostade under de åtta år som reviret fanns.

Uträkningen är gjord norske högskoledocenten Torstein Storaas vid högskolan i Hedmark. Han tyckte att forskningen kring kostnader för varg var otillfredsställande och därför har han studerat kostnaderna i Koppangreviret.
Vargarna där var etablerade under åtta år innan norska myndigheter beslöt om skyddsjakt och ett jaktlag år 2005 kunde skjuta alfahonan. Reviret upplöstes.
Vargarna tog 160 älgar per år
Torstein Storaas har funnit att vargarna tog 160 älgar årligen under de år som forskarna har bäst data. En älg värderas i Norge till 10 000 norska kronor. Det blir drygt en och en halv miljon kronor per år i älgkött som vargarna tagit.
Dessutom förlorade samhällena inom reviret intäkter för småviltjakt.
– Människor ville inte släppa sina hundar på småviltjakt och det förlorade samhällena i reviret omkring en halv miljon kronor per år, säger Torstein Storaas till Radio Värmland.
Storaas får frågan om vargarna inte genererade några intäkter, exempelvis från turism.
Svårt tjäna på vargturism
– Man kan se på andra platser i världen att människor kunnat skapa turismintäkter på varg, men det är svårt att starta en sådan näring i områden där människor förlorar så mycket på vargen och är så negativa till den, menar Torstein Storaas.
Hans uträkningar handlar alltså bara om kött och småviltjakt som boende inom reviret förlorade. Det kvarstår också att räkna på hur mycket den förlorade livskvaliteten för lokalbefolkningen kan vara värd.
Ger ersättning för varg i markerna
Storaas hoppas att forskningen på sikt borde leda till att kommuner och stat går in i regelrätta förhandlingar om hur stor ersättning glesbygdskommuner ska ha när de tvingas hysa varg.
Torstein Storaas menar att fem miljoner kronor per år kanske skulle vara en summa som ökade acceptansen för varg i glesbygdskommuner.
Ett alfapar får i snitt lite drygt sex valpar per år.
– Fram till ett års ålder verkar valparna bara hänga med när föräldrarna jagar stort vilt som älg. Men vi har också sett att en ettårig varg själv kan döda en fullvuxen älg, säger Jens Karlsson, forskare vid Viltskadecenter.
Utvandrar från föräldrareviret
I åldrarna mellan ett och två år, vid tidpunkten för vargarnas könsmognad, utvandrar de från föräldraparet och söker sig egna partners.
– Vargen är ovillig till att para sig med sina föräldrar eller syskon, säger Jens Karlsson.
Torsteins Storaas siffror, att älgarna vissa år tog 160 älgar, är högre än snittet som forskare funnit i Sverige. Här tar vargarna i ett genomsnittligt revir 113 älgar per år, enligt Jens Karlsson.
Myndigheterna i Norge har beslutat att det endast ska få finnas tre vargrevir i Norge. Deras utbredning är också begränsad till ett smalt område på den östra sidan av landet, i gränstrakterna mot Sverige. De vargar som kommer utanför den geografiska gränszonen avlivas.