Lars Jakobsson från jordbruksarrendatorernas förbund tycker att plöjande bönder ska få sitta på traktorn och skjuta vildsvin.
Lars Jakobsson från jordbruksarrendatorernas förbund tycker att plöjande bönder ska få sitta på traktorn och skjuta vildsvin.

Olika syn på jaktstart för vildsvinshundar

I vissa frågor drar jägarorganisationerna, kennelklubben, Naturvårdsverket och jordbrukarna åt helt olika håll när det gäller vildsvinen. Bland annat när det ska vara tillåtet att börja släppa hund mot vildsvin.

Det visade paneldebatten under vildsvinsmässan i Västerås den 9 mars.

Lars Jakobsson från jordbruksarrendatorernas förbund var den i debattpanelen som ville ta till de mest drastiska metoderna för att stoppa vildsvinens frammarsch.

Han vill att bönder ska kunna skjuta vildsvin så fort de ser dem från traktorn eller skördetröskan.

– Att jaga från fordon är kanske lite tabu. Men när det är skyddsjakt på vargar i renskötselområdet skjuts det från helikopter. En liknande inställning vill vi se när det gäller vildsvinen, förklarade Lars Jakobsson.

– Att skjuta grisar från helikopter eller fordon är mindre effektivt, invände Jägareförbundets Torbjörn Larsson.

Naturvårdsverkets Christer Pettersson, som skrivit förslaget till en vildsvinsförvaltning, presenterade de viktigaste punkterna.

– Vi vill tillåta åtelbelysning med tillstånd av länsstyrelserna. Bara oförädlade jordbruksprodukter ska användas vid utfodring av vildsvin. Fällfångst är ett komplement, men ingen lösning. Skjut bort unga suggor i oktober-december för att stoppa föryngringarna.

Utbildning efterfrågas

Torbjörn Larsson betonade vikten av utbildning i grisfrågor och metoder för att uppskatta vildsvinstammens storlek.

Båda jägarorganisationerna har ett uppdrag att utveckla effektivare jaktmetoder. Kennelklubben ska titta på testkrav för vildsvinshundar.

LRF:s ansvarige för jaktfrågor, Börje Waldebring, vill ge länsstyrelserna större makt att hitta lösningar som passar i respektive län.

Jägarnas Riksförbunds riksviltvårdskonsulent, Arne Karlsson, framhöll att det bör vara frivillig samordning när det gäller svinförvaltningen.

– De nuvarande jakttiderna räcker gott. Belysning vid åtlar ska få användas utan tillståndskrav. Jägarna ska få sköta detta själva, kommenterade Arne Karlsson.

Jägarnas Riksförbund anser dessutom att det ska räcka med trikinprover.

– Vi vill inte ha krav på att vildsvinskött som säljs ska gå via vilthanteringsanläggningar. Och fällfångst ska utvecklas utan krånglig byråkrati och avgifter, tillade han.

Hans Andersson från kennelklubben poängterade att grishundarnas arbete ska stämma med de jaktliga traditionerna.

– Vi vill självklart inte ha packjakt och bitskador. En jakthund för vildsvin ska fokusera mer på dådkraft än bytesmedvetenhet, förklarade han.

Kennelklubben har konstaterat att Sverige än så länge inte har en hundras med renodlade vildsvinsspecialister, som enbart jagar vildsvin.

Nu är det intressant att se hur den franska vildsvinshunden griffon nivernais etableras i Sverige, tycker Hans Andersson.

Renhetstest viktigast

– Det viktiga är att dra igång med test för hundar som är hjortdjursrena, konstaterade Hans Andersson.

Intresset för att få fram avelshundar för vildsvinsspecialister är stort.

– Därför måste vi få fram bra prov och testformer, tillade Hans Andersson.

Så länge det inte finns garanterat hjortrena svinhundar vill Kennelkklubben inte tillåta att grishundar får jaga före den 1 oktober.

– Vi vill inte ha skarpsprunga hundar ute i markerna efter vildsvin redan den 1 augusti. Det är vi beredda att släppa på först när vildsvinshundarna är garanterat renhetstestade för hjortdjur, fastslog Hans Andersson.

Även Jägareförbundet vill ta bort möjligheten att jaga vildsvin med hund redan från 1 augusti och flytta jaktstarten till 1 oktober. Jägarnas Riksförbunds Arne Karlsson ser däremot ingen fördel med att begränsa hundanvändningstiden.

– De hundar som används nu i vildsvinsjakt har inga långa drev. Därför ser jag inte att de kommer att störa det övriga viltet. Vi har tidigare kunnat styra upp det här med har- och rådjurshundar på ett bra sätt.

Utfodringen en het potatis

LRF:s Börje Waldebring förklarade att utfordring av grisar är ett självklart inslag i svinförvaltningen om det sker på rätt sätt.

Naturvårdsverkets Christer Pettersson har i sin tur sett skräckexempel på olämplig utfodring, som gör att han nästan ångrat sig att han inte föreslog ett förbud.

– Det handlar om tre foderautomater. Årligen sprids sammanlagt 300 ton på en 900 hektar stor mark. Det samlar 200 vildsvin 12 meter från en väg där barn måste ha påkar och stenar när de ska till skolan, berättade han.

Från publiken kom frågor om att bland annat införa den tyska modellen, där jägare får betala för de skador vildsvinen orsakar.

Svaret från Torbjörn Larsson blev att då blir jakten så dyr att Sverige inte längre kan ha en allmogejägarkår.

Det finns även publikfrågor om varför det inte kan bli tillåtet att fånga vildsvin i tågvagnar eller containrar.

– Vi har tradition med selektiv fångst som vi inte vill överge, svarade Christer Pettersson.