Minskad avskjutning ska ge en bättre älgstam i Orsa besparingsskog. Men en vargetablering i området skulle snabbt utplåna hela älgjakten.
Foto: Ove Nyström Minskad avskjutning ska ge en bättre älgstam i Orsa besparingsskog. Men en vargetablering i området skulle snabbt utplåna hela älgjakten.

Osäkert för älgarna i Orsa besparingsskog

Vinterstammen av antalet älgar måste öka på Orsa besparingsskogs marker. Det anser skogvaktaren Lars Karlsson. Han är jaktansvaring för de över 75 000 hektar stora markerna.
– Älgskötselplanens mål är en vinterstam på 500 älgar. Stammen borde tåla en avskjutning på 130 älgar per år, även sedan rovdjuren tagit sin andel av älgar, säger Lars Karlsson.

Få många markägare har så väldokumenterad avskjutningsstatistik för älg sedan 1945.

Under älgjakten 2006 sköts totalt 80 älgar, i form av 34 tjurar, 25 kor och 21 kalvar. Till detta skall läggas en trafikdödad älg.

Jämförelser går att göra med 1957, då det sköts 32 tjurar och 29 kor. Kalvjakt var förbjuden fram till 1960.

Toppåret när det gäller avskjutning var 1983, då det fälldes163 tjurar, 142 kor och 116 kalvar.

Lars Karlsson har flera förklaringar till att älgstammen blivit allt sämre.

Björnar tar var fjärde kalv

– Vi kan ha överskattat vår vinterstam och kanske skjutit för mycket. Dessutom dödar björnar cirka 25 procent av älgkalvarna plus några vuxna älgar, kommenterar han. Vandringsmönster är en annan orsak, tror Lars Karlsson.

– Älgarna från besparingsskogens marker vandrar ned till bland annat Furudal för vinterbetet, vilket med nuvarande långa jakttid gör att samma älgstam blir beskattade flera gånger.

– Vandringsälgarna går även in i vargrevir, där ett antal besparingsälgar dödas, tillägger han.

På besparingsskogen har det dragits ner på antalet fällda älgar de senaste fem åren. Trots detta har inte älgstammen ökat. Någon foderbrist för älgen finns inte.

Mindre avskjutning, kortad jakttid

– Avskjutningen har legat lite över en älg per 1 000 hektar. 2006 var siffran 1,08 älgar. Vi kommer att dra ned mera på avskjutningen i år och försöka korta ned jakttiden, kommenterar Lars Karlsson.

– Vi kan inte sitta med armarna i kors och inget göra. Det finns säkert mer vi kan göra för att få en bra och jaktbar älgstam, tillägger han.

Det finns närmare 300 älgjägare i Orsa besparingsskog. Dessutom tillkommer småviltsjägarna.

Den totala inkomsten från jakten ger Orsa besparingsskog cirka 400 000 kronor för år 2006.

En flyginventering gjordes år 2002 och visade på 3,6 älgar per 1 000 hektar.

– En ny flyginventering kommer förhoppnings att göras i slutet av detta år, berättar Lars Karlsson.

Jakttrycket på besparingsskogen har ökat markant de senaste år på grund av vargetableringarna i Sverige.

Vargetablering hotar

– Vi har hittills har lite av en frizon från varg. Det innebär att jägare som jagar med löshund visat stort intresse att komma upp på Orsaskogen, förklarar Lars Karlsson.

– Besparingsskogen har de senaste åren satsat på att utveckla jakten och fisket för att tjäna pengar, som kommer att gå till en utveckling som skall gagna även den lokala jägarkåren, kommenterar skogvaktaren.

Vargstammens expansion gör det svårt att ha en långsiktig älgförvaltningsplan. En vargetablering på markerna omkullkastar alla planer. Ett vargrevir är i storleksordningen 100 000 hektar. En varggrupp dödar cirka 110 älgar per år, enligt vargforskarna. Det medför att det inte blir några älgar över till jägarna.