Den sändarförsedda Uttersbergsvargen slet Pila i stycken. Husse Thomas Nilsson, till höger, och jaktledaren Roland Engberg är besvikna över att den senaste information om vargens position inte gick ut i tid via vargtelefonen.
Foto: Tommy Persson Den sändarförsedda Uttersbergsvargen slet Pila i stycken. Husse Thomas Nilsson, till höger, och jaktledaren Roland Engberg är besvikna över att den senaste information om vargens position inte gick ut i tid via vargtelefonen.

Pila dödades av varg trots vargtelefonen

Om Jägareförbundet skött rapporteringen ordentligt och uppdaterat vargens positioner för Uttersbergsreviret hade jämthunden Pila kunnat överleva älgjaktspremiären.
Det hävdar Pilas ägare, Thomas Nilsson från Nora.
– Det går inte att sitta för jämnan vid datorn och lägga ut positioner, invänder Jägareförbundets Lars Björk.

När älgjakten började var de senaste positionerna för vargen från den 2 oktober.

– Positionerna var en vecka gamla. När hon hade dödats talade jag med Grimsö forskningsstation och fick vargens position dagen före Pilas sista jakt. Då framgick att vargen hade funnits cirka 6-7 kilometer från platsen där Pila dödades. Om jag vetat det hade vi inte jagat där, säger ägaren Thomas Nilsson.

Vargtelefonen för Uttersbergsreviret gäller en sändarförsedd varg. Telefonen finansieras av länsstyrelsen, som gett Jägareförbundet i Västmanland i uppdrag att ansvara för rapporteringen.

Jägare som jagar med lös hund kan ringa och få besked om var den sändarförsedda vargen senast befann sig.

Den som ringer får höra ett nummer på en kvadratmilsruta. Rutnumret är kopplat till en karta som tagits fram av Jägareförbundet. Allt fungerar bra om vargens positioner är färskvara.

– Jag är mycket besviken på Jägareförbundet, som lovat att det skulle uppdateras ofta. Nu visade det sig att den senaste positionen var från den 2 oktober när vi skulle ut den 9 oktober. Riktigt förbannad blev jag när det fanns en position för dagen före älgjaktspremiären – hos Grimsö forskningsstation, kommenterar Thomas Nilsson.

”Uppgiften kan väl delegeras”

– Det var sagt att Jägareförbundet skulle sköta uppdateringarna tätare. Om det inte finns folk som kan jobba med detta till älgjakten kan väl uppgiften delegeras till andra, tillägger han.

Thomas Nilsson ringde till Jägareförbundets länsjaktvårdare Lars Björk och fick bland annat beskedet att det var gamla positioner på grund av radioskugga.

– Men jag har svårt att tro att vargen varit blickstilla i en vecka i radioskugga, kommenterar Thomas Nilsson.

Den treåriga jämthundstiken Pila dödades vid Brahegård, nordväst om Uttersberg.

Med på jakten var även 1,5-åringen Krut.

De två jämthundarna hade jagat ihop och det var både drevskall och gångstånd innan de försvann.

Krut dök upp sedan han pejlats en lång stund. Thomas Nilsson hittade jämthannen på en grannmark.

Sökandet efter Pila fortsatte.

Till slut var det bara en lite sökruta kvar och pejlsignalerna blev allt starkare när Thomas Nilsson närmade sig.

– Jag var redan beredd på det värsta. Men när jag gick på henne vid en stig var det ändå en traumatisk upplevelse, berättar Thomas.

Pila var söndertrasad

Tiken var söndertrasad och bitar av kroppen var uppätna av vargen.

Positionsangivelserna från vargens GSM-sändare bekräftar att vargen var kvar cirka 100 meter från platsen där den dödat Pila.

Det var efter den informationen som jaktlaget började undra över hur vargtelefonen sköts.

En anonym insändare i Fagersta-Posten efter vargattacken väcker också funderingar om hur vargfantaster är funtade.

Signaturen ”David Crockett” tycker att det var fel att alls släppa ut hunden i en skog ”med varg och skjutglada människor”.

– Vargen har lika stor rätt att äta hunden som jägaren har att äta hans älgar, skriver den anonyme vargentusiasten i Fagersta-Posten.

Det var redan jobbigt för familjen Nilsson före insändarskribentens påhopp. Barnen och Thomas fru tog beskedet om Pilas död hårt.

– De stormtjöt i telefonen när det fick höra vad som hänt.

Pilas död har också fått Thomas att fundera hur myndigheter värderar hundar och vargar. Tidigare krävde Naturvårdsverket 100 000 kronor i skadestånd för en skjuten varg.

– Via länsstyrelsen får jag 10 000 kronor från staten för Pila. Det täcker knappt kostnaden för en valp första året och absolut inte vad en injagad hund är värd, konstaterar Thomas.

Inga positioner på tio dagar

Jägareförbundets jaktvårdskonsulent Lars Björk, som bland annat jobbar med vargtelefonen för Uttersbergsreviret, förklarar att det finns praktiska svårigheter med GSM-tekniken i form av radioskugga.

– Under tio dagar i september kom det inga SMS-meddelanden alls från vargen, säger han.

Det är också svårt att kunna lägga in de senaste SMS-meddelandena, precis när de kommer via Grimsö. Det är slumpartat när Jägareförbundet får den senaste positionen i sin e-post.

– Och att då alltid sitta beredd vid datorn och genast lägga ut positionen till vargtelefonen är en omöjlig uppgift, förklarar Lars Björk.

Det stora problemet med vargtelefonen är att den kan skapa för stora förväntningar på färsk information om var vargarna befinner sig.

I det här fallet hade det precis kommit in nya GSM-meddelanden från Uttersbergsvargen till Grimsö, bekräftar Lars Björk. Men den informationen hann aldrig komma ut via vargtelefonen för att stoppa Pilas älgjakt.

Det finns ytterligare en aspekt som gör att det är stora hål i säkerhetsnätet.

– Det finns ju fler vargar i reviret som inte rör sig i närheten av den sändarförsedda vargen, påpekar Lars Björk.

– Jag förstår att det har varit fruktansvärt för hundägaren att få sin hund dödad av varg. Det är svårt att ha vargar på jaktmarken, tillägger jaktvårdskonsulenten Lars Björk.