Med pinnar och snören räknas älg och rådjursskit. Här är det Staffan Silfverhjelm, Niklas Lundberg och Tapio Mullfors som mäter och räknar.
Foto: Leif Tallmyren Med pinnar och snören räknas älg och rådjursskit. Här är det Staffan Silfverhjelm, Niklas Lundberg och Tapio Mullfors som mäter och räknar.

Pinnar och snören ger svar om viltet

Med hjälp av pinnar och snören räknas älg- och rådjursskit. Jägare i Örebro län har gått ut för att få besked om hur mycket vilt det finns i markerna.

Vinterns flyginventering på Sveaskogs marker i Örebro län i all ära, men mellan den 18 och 26 utför jaktlagen spillningsinventeringar.
– Det tror vi blir en bra komplettering, så att vi får säkrare besked om hur mycket älg- och rådjur det finns i markerna, säger Ingemar Ziliat i Våtsjön-Ölens älgskötselområde, som fått uppdraget från Sveaskog.
För att klara av att inventera bjöds jaktlagen i Örebro läns västra viltvårdsområde in till en kurs i spillningsinventering. Ett 

Jägare på kurs
20-tal deltagare från jaktlagen inom Våtsjön-Ölens älgskötselområde samlades för att få information om hur spillningsräkning går till. Ledare för kursen var Ingemar Ziliat för Våtsjön-Ölen och Henrik Nyström för Örebro läns västra viltvårdsområde.
– Att räkna spillning är ett sätt att skatta tätheten på de lokala klövviltstammarna, säger Ingemar Ziliat.
– Det är Sveaskog som vill att vi gör inventeringen och att det ska vara en komplettering till den flyginventering de gjorde i vintras. Jag tycker att det ska bli intressant att jämföra de två sätten att inventera, tillägger han.

Så läggs provytorna ut
Kursledarna visade på kartor hur provytorna lagts ut. Trakt kallas de och är fyrkanter på en kilometer åt alla håll.
Varje trakt ska stegas så att man får tio provytor per sida, förklarar Ziliat.
– Man börjar i ett hörn och stegar sedan hundra meter där nästa provruta finns. Det viktiga är att inte styra placeringen av själva provytan. Även om det ligger en spillningshög när det är sju-åtta meter kvar till 100 meter, så gå färdigt, förklarar han.
För att kunna mäta storleken på provytan används en käpp som är 1,78 meter. Dessutom används ett snöre som är 5,64 meter långt. 
Pinnen sätts ned
Väl framme på 100 meter sätts pinnen ner. I en radie på käpplängden räknas rådjursspillningen om det finns någon. För att det ska räknas som en hög ska det vara minst tio skitar i högen.
– För att räkna älgspillningen ska snöret fästas i käppen och dras ut, säger Ingemar Ziliat.
Inom den radie som då blir är ytan 100 kvadratmeter och den älgspillning som finns inom den radien ska räknas.
– Sök av systematiskt eftersom det är lätt att missa spillningshögar. Det man ska ha i åtanke är att i de flesta av rutorna finns ingen spillning. När det gäller älg ska en spillningshög innehålla 20 skitar för att räknas, förklarar Ingemar Ziliat.

Gammal spillning räknas ej
Åldern på högarna måste bestämmas. Högar som är gjorda före lövfällningen räknas inte. Ju fler provytor som räknas desto närmare sanningen kommer man vid den sammanräkning som följer.
– Totalt är det 136 rutor med 40 provytor inom varje yta som är uttagna för räkning inom vårt område, säger Henrik Nyström.
– Gå i ytterkanterna på den kartruta ni tilldelats och jobba efter de regler som Ingemar sagt. Och som sagt de flesta rutor är så kallade nollrutor. Det är helt naturligt, så bryt inte ihop, tillägger Henrik Nyström.

Ut i jaktmarkerna
Jakt & Jägares utsände följde med ett jaktlag i Degerfors när de spillningsinventerade den 18 april. Två kartrutor hade laget tilldelats. Den största delen av provytorna låg på den egna jaktmarken. Det var ett litet men glatt gäng som tidigt på lördagsmorgonen samlades för att ta ett nappatag med älgskiten.
– Måste vi upp mitt i natten? Då är man ju tvungen att ha pannlampa för att se älgskiten. Vi kunde väl vänta tills det åtminstone blir morgon innan vi börjar, säger Johan Andersson, som nog är Sveriges mest morgontrötta jägare.

Delas upp i två grupper
Laget delade upp sig i två grupper för att starta sin vandring med hjälp av kompass och GPS för att hålla reda på hur många meter de gått. De två första mätpunkterna var, precis som förutspått, nollrutor. Det skulle visa sig att de allra flesta av de totalt 80 mätytorna som jaktlaget mätte var just nollrutor.
– Nästa ruta vi kommer in i är röjd ungskog med över fyra meter med lövinslag. Där borde det nog finnas spillning att räkna, säger Niklas Lundberg, som håller koll på de 100 metrarna med GPS:en.
Han hade helt rätt. Inte mindre än nio spillningshögar fanns inom den radie som snöret på 5,64 meter visade. Fyndet gjorde det lättare att fortsätta de dryga två kilometrarna som var kvar i obanad terräng.

Fakta från spillningsinventeringen

I de två kartrutorna var 47 provytor nollrutor på älg. I 60 av 80 provytor fanns ingen rådjursspillning. I den ena kartrutan var 14 provytor ”ej mätbara” då ytorna hamnade mitt på väg eller ute i vatten.