Ville ha besked. Åke Ahl, Irene Frank och Pär Johansson var tre av politikerna från vargbältet på uppvaktning i Stockholm för att protestera mot rovdjurspolitiken. De ville även få fram vad rovdjuren egentligen kostar.
Foto: Leif Andersson Ville ha besked. Åke Ahl, Irene Frank och Pär Johansson var tre av politikerna från vargbältet på uppvaktning i Stockholm för att protestera mot rovdjurspolitiken. De ville även få fram vad rovdjuren egentligen kostar.

Politiker från vargbältet krävde besked

Från varglänen Värmland, Dalarna och Gävleborg reste på onsdagen en grupp allianspolitiker till riksdagen i Stockholm för att protestera mot den förda rovdjurspolitiken. De efterlyste bland annat besked om vad rovdjurspolitiken egentligen kostar samhället.

– Man måste från centralt håll börja lyssna på oss som lever med rovdjuren. Besluten måste flyttas ner till oss som är berörda, säger Irene Frank, från Bollnäs.
Tillsammans med Åke Ahl och Pär Johansson från Ovanåker ingår hon i den grupp av 25 kommunpolitiker som rest sig till Stockholm för att protestera mot rovdjurspolitiken. Vid träffen mötte de rovdjursutredaren Lars-Erik Liljelund och departementssekreterare Ruona Burman från Miljödepartementet.
På vägen från järnvägsstationen till riksdagshuset där mötet ska ske hann de kasta i sig varsin varmkorv på Drottninggatan, ett stenkast från riksdagshuset där mötet ska äga rum.
I det vackra vädret väller flanörer och turister förbi på gågatan lapandes glass och många med ljudsnäckor i öronen.

C-politiker och mjölkbonde
– Jag undrar vad de skulle säga om det kom en björn eller varg luffande fram här, säger Irene Frank, centerpartistisk kommunalpolitiker och mjölkbonde från Bollnäs. Hon och nickar mot den aldrig sinande folkströmmen på gågatan medan hon biter av korven.
Hemma i Bollnäs bor hon numera mitt i ett vargrevir och det finns dessutom också gott om björn på trakten.
Som mjölkbonde betyder det att hon numera inte kan ha ungdjur och kalvar ute i hagarna, trots att betesmarkerna står gröna och frodiga.
– Jag har haft varg inne i kohagen och det var bara ren tur att vi hann ut och lyckades skrämma bort den, berättar hon.
I Irenes trakter är älgstammen nästan utslagen och den förda rovdjurspolitiken bidrar till att utarma landsbygden på många olika sätt, menar hon.

Tappar de unga männen
– Vi har tidigare haft problem med att unga kvinnor lämnar landsbygden för att utbilda sig och arbeta i städerna. Däremot har den del yngre män stannat kvar, mycket tack vare jakten. Om nu jakten försvinner så kommer vi att tappa även de unga männen. Den förda rovdjurspolitiken påskyndar utarmningen av den svenska landsbygden.
Dessutom innebär rovdjurstrycket en ständig påfrestning mot lokalbefolkningen, kommenterar Irene Frank
På många håll låter man inte barnen leka ute själva, Man kan inte ha smådjur ute, konstaterar hon.
– I norra Sverige är det bestämt att vi inte ska ha varg för att det finns ren där och i södra Sverige vill man inte ha varg. Istället ska alla rovdjur vara koncentrerade till oss i mitten av landet. Men jag kan inte förstå att mina kor är mindre värda än vad renarna i norra Sverige är, funderar Iren Frank.

Vill ha konsekvensanalys
Politikerna från varglänen vill också att det görs en konsekvensanalys av rovdjurspolitiken för att få fram de verkliga kostnaderna.
De ekonomiska konsekvenserna av politiken är betydligt större än de 250 miljoner som Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas kostnader uppgår till, framhåller de.
Men räknar man samman kostnaderna för uteblivna intäkter från jakt, bär, fiske och turism så handlar det om miljardbelopp varje år, påpekar politikerna från Bollnäs och Ovanåker.
– Politiken är rena lekstugan. Pengarna som rovdjurspolitiken kostar kunde användas till annat. Exempelvis äldrevård eller kanske att det finns ambulans även i glesbygden.
Åke Ahl är tidigare bonde från Ovanåker och moderat kommunalpolitiker:
– För dem som fortfarande jagar med löshund hos oss är det alltid en chanstagning att släppa hunden, berättar han.
I hans jaktlag kör man alltid med bil längs vägarna för att se om det finns några vargspår innan de vågar släppa en hund.
Själv har dock Åke Ahl valt att inte längre hålla jakthundar.
– Jag hade två jämtar men jag tog bort dom då det inte var någon mening med att de bara skulle stå i hundgården och aldrig få komma ut och jaga, säger han.

Hur många rovdjur finns det?
Pär Johansson är moderat politiker och bonde, jägare och fiskare från Ovanåker.
– Till att börja med måste vi komma fram till hur mycket rovdjur det finns i landet eftersom beräkningarna oftast inte stämmer med varandra, säger han.
Om det räknas med att det finns 28 revir i Sverige och tre på gränsen till Norge och om man beräknar att varje revir innehåller tio individer plus vargar som saknar revir, så innebär det nästan 400 vargar.
– Det är alltså långt fler än vad Naturvårdsverket uppger, säger Pär, som helt fördömer den förda rovdjurspolitiken.
– Ska vi ha varg i Sverige så får man skapa en avgränsad nationalpark liknande Yellowstone i USA där vargen kan vara. Annars fungerar det inte, säger han.