Förra året larmades Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, av Mörbylånga jaktvårdskrets. De hade uppmärksammat att det inte föddes lika många älgkalvar längre.
– Vi vill inte tro och tycka vad det beror på, vi vill veta. För oss jägare är det viktigt att ha en hållbar förvaltning av älgarna, säger Magnus Johansson, vice ordförande i Mörbylånga jaktvårdskrets, till Ölandsbladet.
Många prover samlas in
De prover som tas från de skjutna älgarna är från mjälte, lever och blod. De ska visa om älgarna lider av någon form av infektion. En bit av käken tas för att kunna åldersbestämma älgen. Könsorganen tas också om hand för att undersöka reproduktionsförmågan.
På veterinärstationen i Algutsrum tar man i första skedet hand om proverna. Veterinärerna Boel Sandros och Anne-Marie Dahlin, som också är professor i husdjursreproduktion, arbetar med att analysera älgproverna. Båda jobbar på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala, i vanliga fall.
På veterinärstationen i Algutsrum tar man i första skedet hand om proverna. Veterinärerna Boel Sandros och Anne-Marie Dahlin, som också är professor i husdjursreproduktion, arbetar med att analysera älgproverna. Båda jobbar på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala, i vanliga fall.
Undersöker könsorganen
Först och främst undersöks älgarnas könsorgan. Särskilt viktigt är det att älgtjurarnas testiklar och spermier tas fort om hand. Älgkvigornas äggstockar och livmoder undersöks också.
– Det är viktigt att studera äggstocksaktiviteten hos kvigor. Sedan kan vi jämföra med ålder och slaktvikt för att få information om huruvida kroppsstorleken påverkar könsmognadsåldern hos älgkvigor, berättar Anne-Marie Dahlin för Ölandsbladet.
– Det är viktigt att studera äggstocksaktiviteten hos kvigor. Sedan kan vi jämföra med ålder och slaktvikt för att få information om huruvida kroppsstorleken påverkar könsmognadsåldern hos älgkvigor, berättar Anne-Marie Dahlin för Ölandsbladet.