Minimålet för lodjursstammen i Gävleborg är 15 föryngringar. Vid viltförvaltningsdelegationens januarimöte tog man beslut om ett förvaltningsmål på 20 föryngringar.
Enligt en bärighetsberäkning, gjord av SLU-forskarna Olof Liberg och Henrik Andrén, kan en optimal rådjursstam i Gävleborg föda en lodjursstam med 25 föryngringar. I den beräkningen finns emellertid inte vargpredationen medräknad.
Jägarrepresentanterna i viltförvaltningsdelegationen har därför påtalat att 20 lodjursföryngringar i Gävleborg i princip innebär att rådjursjakten upphör i större delen av länet, vilket de anser är oacceptabelt.
Beslutet kan ändras
Enligt de båda delegationsledamöterna Hans Gradin och Ann-Charlott Zetterlund kan emellertid förvaltningsmålet ändras om det visar sig orealistiskt. Dessutom pekar de på osäkerheten i inventeringarna och att man inte har något bra grepp om dagens rådjursstam.
– Jag vet att det finns kritik mot att frågan kom upp bara några dagar före mötet. Men vi talar ju om adaptiv förvaltning och fungerar inte detta så får vi anpassa oss och ändra beslutet, säger Hans Gradin (s), politisk ledamot i delegationen.
Sent underlag
Ann-Charlott Zetterlund, representant för LRF, konstaterar att beslutsunderlaget dök upp sent inför mötet och hon noterar också att kunskapen om dagens lodjursstam är bristfällig.
– Vid sammanträdet sades det att om vi får bättre underlag så kan frågan tas upp igen vid nästa möte, säger hon och menar att det är viktigt att delegationen ändå fattar beslutet, nu när beslutanderätten flyttats ut regionalt.
Att beslutet skulle kunna omprövas så snabbt framgår emellertid inte av protokollet. Frågan är också om det går. Jägarrepresentanterna har väckt den frågan och juristerna på länsstyrelsen undersöker saken.
Inventering räcker inte
Enligt Sara Hommen, rovdjurshandläggare på länsstyrelsen i Gävleborg, pratade man dock vid mötet om att förvaltningsmålet kunde omprövas om förutsättningarna eller kunskapen förändras. Men i så fall krävs mer än ett bättre inventeringsunderlag, som egentligen inte har med förvaltningsmålet att göra.
– Det handlar snarare om exempelvis vad regeringens utredare Lars-Erik Liljelund kommer fram till när det gäller miniminivåerna för de stora rovdjuren, säger Sara Hommen.
Rådjuren räcker inte
Rovdjursforskaren Olof Liberg berättar att bärighetsberäkningen bygger på en rådjursstam som är i balans med sin födoresurs.
– Men där är inte Gävleborg i dag. Rådjursstammen är redan klart mindre än vad den skulle kunna vara. Till det ska läggas två hårda vintrar och vargpredation, säger Olof Liberg till Jakt & Jägare.
Liberg konstaterar att det finns vissa osäkerheter i bärighetsberäkningen. Men med tanke på två hårda vintrar, den lägre rådjursstammen och vargpredationen menar han att 20 lodjursföryngringar kan vara på gränsen till vad det finns mat till.
Lite jakt i Gästrikland
Han kollega Henrik Andrén tror inte att 20 lodjursföryngringar behöver betyda att rådjursjakten försvinner i hela Gävleborg. I den södra delen är rådjursstammarna starkare, speciellt i områdena runt gästrikekommunerna Gävle och Sandviken.
– Omkring Hälsingland är tätheten och produktionen av rådjur lägre. Det har inget med lodjur att göra, utan med kortare somrar och hårdare vintrar, säger han till Helahälsingland.se.
Oklart om lodjursjakten
Förra året hittades åtta säkra lodjursföryngringar i Gävleborg. Uppgifterna grundar sig på den – från forskarhåll – hårt kritiserade snookingmetoden. Metoden ses inte som en inventeringsmetod över huvud taget. Läs mer om det här.
Sara Hommen påpekar dessutom att spårningsförhållandena förra året var svåra.
– Jag törs inte spekulera i vad som sker med lodjursjakten i år. Det beror väldigt mycket på vilket beslut Naturvårdsverket fattar. Förmodligen blir det stor besvikelse hos jägarna om det inte blir någon jakt, säger Sara Hommen.
Gävleborg planerar en heltäckande inventering i vinter, kanske redan nästa vecka. Sara Hommen hoppas att man efter denna inventering ska få ett bättre underlag inför lojaktsbesluten.