Rädsla ingen grund för skyddsjakt

Naturvårdsverket anser inte att människors oro, stress och rädsla för varg eller björn ska kunna ligga till grund för beslut om skyddsjakt. Det framgår av den skrivning från Naturvårdsverket om riktlinjer för beslut om skyddsjakt som är ute på remiss.

Meningen med riktlinjerna är att länsstyrelserna runt om i landet i framtiden ska göra likartade bedömningar när det gäller begäran om skyddsjakt.
I frågan om människors stress och rädsla på grund av varg eller björn har JRF, Jägarnas Riksförbund, en helt annan uppfattning än Naturvårdsverket.
”JRF anser tvärt emot verket att största hänsyn skall tas till enskildas oro, stress och rädsla. Inte minst för att detta är en grundförutsättning att få någon som helst möjlig acceptans att hålla stammar av frilevande rovdjur”, skriver förbundet i sitt remissvar.
Beträffande rovdjur med ”oskyggt beteende” tycker JRF att de omedelbart ska avlivas och om djuret uppträder i omedelbar närhet till människans boning eller tamdjur.

Rätt att avliva på eget iniativ
Då ska den enskilde ha rätt att på eget initiativ avliva orädda rovdjur.
När det gäller en arts bevarandestatus påpekar JRF att det ska ses i ett globalt perspektiv, istället för ett lokalt eller regional.
Det gäller exempelvis vargen som är ett av jordens vanligaste rovdjur, men som är relativ fåtalig på många håll i Västeuropa.
När det gäller skyddsjakt på klövvilt på grund av betesskador på skog skriver JRF att inget av de djurarter som orsakar skogsskador är i någon bevarandekris.

Besked inom fem dagar
Ett beslut om skyddsjakt bör därför kunna tas snabbt och obyråkratiskt inom fem arbetsdagar. JRF delar Naturvårdsverkets uppfattning att betesskador i första hand ska förebyggas genom den ordinarie jakten.
Men med det nya älgförvaltningssystemet har det kommit signaler att många tidigare A-, B-, och E-licensområden kommer att avregistreras.
Därmed blir dessa områden hänvisade till några dagars kalvjakt.
Flera har redan blivit nekade inträde i närliggande älgskötselområden.

Svårare att reglera med jakt
JRF pekar i remissvaret på att det nya älgförvaltningssystemet kan medverka till att det blir svårare att reglera viltstammarna under ordinarie jakt.
”Vissa länsstyrelser har redan satt arealspärrar upp mot 2 000 hektar för att få registrera licensområde. Eftersom de även följer verkets föreskrifter innebär detta att det krävs avsevärda arealer för att få licens på vuxen älg. Detta trots att det nya systemet skall vara lokalt, adaptivt och ekosystembaserat och inte arealbaserat”, invänder JRF i skrivelsen.