Som Jakt & jägare tidigare rapporterat utreser Naturvårdsverket möjligheten att flytta vargtiken i Junsele. Naturvårdsverket har två gånger beslutat om skyddsjakt men besluten har överklagats och skyddsjakten har avbrutits. Samtidigt så blir situationen för renskötseln allt svårare och skadorna är omfattande.
– Vi tycker att det är en svår avvägning men vi ser också att det är nödvändigt att hitta en lösning för den mycket problematiska situationen för renskötseln. Därför har vi valt att idag träffa Nationella rovdjursrådet för att bredda vårt beslutsunderlag och hitta en lösning, säger Ruona Burman, viltsamordnare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Nationella rovdjursrådet är ett rådgivande organ till Naturvårdsverket i genomförandet av rovdjurspolitiken. Rådet består av representanter för jägare, naturorganisationer, djurägare, rennäringen och länsstyrelsen. Även Viltskadecenter ingår i rådet.
Vargtiken påverkas negativt
Den situationen som pågått under lång tid påverkar även vargtiken. Den långvariga bevakning som skett och fortfarande sker i området påverkar enligt Naturvårdsverkets bedömning vargtiken negativt. Även en flytt innebär risker eftersom vargtiken varit sövd tre gånger tidigare.
”Extraordinär åtgärd behövs”
– Eftersom skyddsjakten inte kunde genomföras måste vi hitta en lösning som är bra även för vargtiken. Om vi ska flytta vargtiken en fjärde gång är det en extraordinär åtgärd. I den situation som råder gör vi i så fall ett enstaka undantag från de principer som tidigare tillämpats i dessa sammanhang beträffande antalet sövningar och flyttar av vilda djur. I den frågan rådgör vi med veterinärer och forskare, avslutar Ruona Burman.
Fakta om skador för renskötseln
I området finns mellan 4 000 och 5 000 renar. Vargtikens närvaro gör det svårt att bedriva en ordnad renskötsel. Skadorna är omfattande. Det har även förvaltningsrätten ansett.
Rivna renar och splittrade hjordar
Tiken har ensam rivit 33 renar sedan varghanen avlivades. Upprepade jaktförsök från vargtiken gör att renhjordarna splittras. Renskötarna uppger att det kan ta närmare två månader att samla ihop hjordarna igen.
Svårigheter med att samla ihop renhjordarna innebär mycket extraarbete för renskötarna och de får inte med sig renarna upp till kalvningsområdena i fjällen. Det leder till att många renar kan bli kvar i området fram till hösten och resultatet blir störningar och skador för andra markägare. Det strider också mot regelverket för renskötseln.
Renarna stressas – ingen betesro
Renarna stressas av vargens närvaro och särskilt känsliga är dräktiga vajor som inte får betesro. Under vinter och vårvinter är renhjorden, som främst består av dräktiga vajor; extra känslig för störningar av olika slag. Om den viktiga betesron störs kan detta resultera i att foster dör, att kalven föds så svag att den inte överlever eller, om den överlever, att vajan inte klarar av att producera tillräckligt med mjölk till kalven.