Forskarna har sändarmärkt rävarna. En svensk räv förflyttade sig 480 kilometer på 80 dagar. En norsk räv förflyttade sig 280 kilometer på 50 dagar.
Det är då frågan om fågelvägen. I verkligheten rörde sig rävarna både hit och dit i landskapet på jakt efter sitt byte.
– En räv förflyttade sig så snabbt att vi trodde den blivit påkörd och inslängd i bagageluckan på en bil, säger professor Tomas Willebrand till forskning.no.
Det finns många rödrävar i Skandinavien. En del är bärare av parasiter och sjukdomar, av vilka vissa är farliga för människan.
Kan sprida dvärgbandmask
– Forskningen ger oss ny inblick i rävens potential som spridare av parasiter och sjukdomar. Bland annat ser vi i vårt datamaterial att flera rävar har vandrat genom områden i Sverige där det påvisats dvärgbandmask, kommenterar Tomas Willebrand till forskning.no.
Professor Tomas Willebrand tror att jakten måste läggas upp på ett annat sätt för att få kontroll över rävbestånden, när det nu visat sig att rävar rör sig både snabbt och långt.
Det svensk-norska rödrävsprojektet sker i samarbete mellan Högskolan i Innlandet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
Fångades i fällor för sändarmärkning
Försöksdjuren fångades i rävfällor och försågs med sändarhalsband som väger 200 gram. Sändaren har både en GPS- och GSM-funktion.
När batteriet börjar ta slut efter ett halvår faller halsbandet av. Utrustningen kan då sökas upp och återanvändas efter ett batteribyte.
Rävarnas vandringar kan både handla om att patrullera av det egna reviret och att några rävar ger sig ut på mer extrema långvandringar.
– Det är intressant att se att räven tycks utforska och värdera potentiella livsområden ganska grundligt. I många fall ser vi hur de tar vägen tillbaka till områden, som de passerat tidigare, för att slå sig ned där, berättar Tomas Willebrand.