– Nästan alla områden uppvisar årsskador på mer än tio procent, vilket är helt bedrövligt, kommenterar Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Det finns inte tillräckligt många oskadade stammar kvar i ungskogen för att klara det uppsatta målet.
– Skadorna innebär vanligtvis inte att tallen dör men leder till minskad tillväxt i skogen. Det blir försämrad kvalitet och betydande ekonomiska förluster för skogsägaren, tillägger Christer Kalén,
Larm om skadorna i Norrland
Tidigare i somras presenterades resultaten från Älgbetesinventeringen (Äbin) från övriga delar av Sverige. Nu visar alltså inventeringarna från Norrland att skadorna fortfarande är för höga.
Inget av de 19 inventerade älgförvaltningsområdena klarade gränsen för godkänt, det vill säga att maximalt fem procent av tallstammarna har skador från det senaste året. I områden med svagare marker är målet max två procent skador.
Varannan tall skadad
I ett område i Jämtland har varannan tall skadats bara under senaste året. Det är nivåer som aldrig tidigare mätts upp i Norrland.
I stora delar av Sverige var vintern mycket snörik. Det påverkar främst hur skadorna varierar i landskapet men också det totala skadetrycket.
Den djupa snön gör att älgens rörlighet begränsas. Älgarna blir stationära i enskilda bestånd, vilket förklarar att vissa områden uppvisat extrema skadenivåer. Samtidigt har markvegetation varit otillgänglig under en längre period än normalt.
De rekordstora betesskadorna leder till krav på effektivare älgjakt.
Skogsstyrelsen vill nu öka avskjutningen med upp till 10–20 procent.
– Alla involverade aktörer behöver inse allvaret i situationen och nu göra kraftiga och samordnade ansträngningar i de flesta av de inventerade områdena, kommenterar Christer Kalén.
