Forskaren Michael Griesser, vid institutionen för ekologi och evolution, visar att de retsamma lavskrikorna använder sig av olika läten beroende på vilken kategori av rovdjur det handlar om, men också beroende på hur stort rovdjuret är. Lavskrikorna anpassade dessutom sina läten efter den egna gruppens sammansättning, där familjegrupper för mycket mer ljud än grupper där individerna inte är släkt med varandra.
– Lavskrikornas tjattrande är mycket komplext, de använder sig av över ett dussin olika läten när de retas. En del läten är specifika för hökar och ugglor, som är deras huvudsakliga fiender, medan andra läten används även i andra sammanhang, förklarar Michael Griesser.
Rovdjur skapar kommunikation
Det enda djur som har en jämförelsevis lika stor ”vokabulär” när de retar rovdjur är surikater, ett litet däggdjur som också lever i familjer.
– Den här och andra studier visar att hoten från rovdjur har spelat en viktig roll för uppkomsten av sofistikerad kommunikation bland djur, säger Michael Griesser.
Kommunikationen gör det möjligt att minska risken för att de egna familjemedlemmarna faller offer för rovdjur, vilket i slutändan främjar de egna generna.