Det säger Ruona Burman från Naturvårdsverket som varit med och tagit fram siffran på hur många vargar man anser att Sverige ska ha.
Enligt Naturvårdsverket är den genetiska variationen och inavelsgraden knäckfrågorna när man ska bestämma vargpopulationens storlek.
Enligt forskarrapporten från Olof Liberg och Håkan Sand, som är en del av det materialet som beslutet vilar på, kan man i princip lägga nivån för hur stor vargstammen ska vara var som helst. Det hela beror på hur många nya vargar med obesläktade gener som vandra in och får avkommor i Sverige.
Ju fler invandare, ju mindre stam
Ju fler invandrare desto mindre vargstam behövs. Om det inte kommer några nya invandrare räknar forskarna med att det behövs drygt 800 vargar.
Om det däremot kommer in fem nya vargar under en femårsperiod, alltså en varg per år, så skulle vargstammen kunna hållas så låg som drygt 100 individer.
• Varför har då Naturvårdsverket hamnat på just 380 vargar?
– Det är den nivå vi räknar med behövs med vår nuvarande vargstam och med den naturliga invandring vi hittills haft, säger Ruona Burman.
• Det är inte så att summan 380 vargar en avvägning mellan vad som krävs genetiskt och hur mycket ni har råd att köpa nya vargar för och sätta ut?
– Nej, det finns inga ekonomiska överväganden i den här beräkningen utan den handlar bara om hur vargstammen ska kunna klara sig själv. Vi kan ju inte i decennium efter decennium hålla på att på konstgjord väg genetiskt förstärka den svenska vargstammen. Vi måste få en naturlig population som kan klara sig själv och då har vi bedömt att det behövs 380 vargar med den hittillsvarande invandringen, svarar Ruona Burman.