Hans Nordin letar färska spår i björnmarkerna med laikan Natars.
Hans Nordin letar färska spår i björnmarkerna med laikan Natars.

Så kan björnjakten bli bättre

Möjlighet till allsidig träning av björnhundar, samordning på stora jaktområden och ett jaktkortsförfarande som gör det lika lätt att komma ut i jaktmarkerna på björnjakt som vid småviltsjakt.
– Det är tre viktiga faktorer som jag tror kan skapa bättre förutsättningar för lyckad björnjakt.
Det säger Hans Nordin från Sundsvall med anledning av att björnjakten gått dåligt i Västernorrland.

Hans Nordin jagar utanför Ramsele och har satsat mycket tid, både på björnjakt och att få fram bra laikor som klarar att hantera björn.

En viktig förutsättning är att det sker en större samordning mellan olika jaktlag. Björnjakten blir effektivare om den sker i samarbete.

– Det gäller att lära sig att jaga björn på stora områden, säger Hans Nordin.

– Tyvärr har det samarbete som provats begränsats till endast tre dagar. Älgjakten är helig för en del jägare, kommenterar han.

Det är helt enkelt för svårt att få jaktlag att fokusera helt på björnjakt en längre period.

Ta hjälp av bra hundekipage

Mycket handlar också om att vilja ta hjälp av bra hundekipage i regionen som är specialiserade på björnjakt.

– Det gäller också att vara alert och snappa upp tips från allmänheten, så man kan agera på helt färska spår. Det är ytterst väsentligt eftersom björn är ett av landets absolut mest svårjagade vilt, säger Hans Nordin.

Dessutom gäller det att få fram bra björnhundar.

Hundar på jaktprov, som börjar jobba med björn istället för älg, ska få en riktig bedömning i stället för en notering att de mött björn.

– Det finska björnprovet bedöms som ett älgprov med förföljande, skall och ståndtid. När det gäller björn är det oerhört viktigt med förföljandet, förklarar Hans Nordin.

Det är inte bara jägarna som behöver lära sig mer om björn.

Låta lokala hundar jaga björn

– Det gäller även att satsa på ett lokalt hundmaterial, som skall lära sig att jaga björn. Detta är mycket viktigt eftersom ökningen av björnstammen kommer att innebära fler konfrontationer med björn, påpekar Hans Nordin.

Även eftersök på björn kommer att bli allt vanligare.

– Då måste vi ha ett lokalt vettigt hundmaterial samt en bra eftersöksgrupp att sätta in.

Test i hägn visar i sig inget mer än att hunden inte visar rädsla, anser han.

– Björntest har inget praktiskt värde inför en jaktsituation, där björnen kan vara väldigt sur efter en illa påskjutning, tillägger Hans Nordin.

Björnhägn som präglar unghundar

– Björnhägnet är däremot en perfekt start för en unghund, liksom en äldre hund, att bekanta sig med björnen på ett säkert sätt.

Björntestet ger en grund för hunden, som för första gången i sitt liv får träffa en levande björn. Vid testet kan föraren visa att det är rätt och inte farligt.

– Man får gå många år i skogen för att få en sådan möjlighet. Nu tenderar dock tävlingsmomentet vid björntest att bli för stort hussarna emellan och det är inte bra, tycker Hans Nordin.

– Vad jag skulle förorda är att vi inför just unghundsträning på björn i hägn, utan att varken ge godkänt eller ej godkänt, tillägger han.

Det är bra att behålla kravet på att hundföraren skall ha gjort eftersöksprov.

– Men det är viktigt att man får komma med unga hundar och ge dem en möjlighet att konfrontera björn på ett säkert sätt. Det skulle ge mer inför framtiden än ett osäkert ”godkänt”, som ingen egentligen kan sätta i samband med en verkligt pressad situation under ett skarpt eftersök.

Först björn – sedan älg

– För oss som jobbar med exempelvis laika är det här oerhört viktigt, eftersom vi vill ha kontakt med rovdjur innan den första älgen skjuts för hunden. Här gäller det att få hunden att förstå att björnen skall ingå i den jaktliga repertoaren i ett tidigt skede, förklarar Hans Nordin.

Älgen är ett mycket mer lättjagat vilt.

– Lyckas man tidigt skjuta en älg för sin laika så är chansen väldigt liten att du sedan får den att självmant lägga ner energi på ett nattgammalt björnspår i områden där det även finns älg, fortsätter Hans Nordin.

Älgen blir då det absolut största problemet för björnjägaren och hans hund.

Även björnhägnen måste bli bättre, enligt Hans Nordin. Han ser gärna att de norska hägnvillkoren tillämpas i Sverige.

Björnmöte utan stöd från föraren

– Björnhägnet där hunden släpps skall vara så stort att hunden ges möjlighet att självmant söka sig fram utan att föraren finns i dess omedelbara närhet.

– Junsele är på helt rätt väg med sitt hägn och det liknar mycket det norska hägnet som är av absolut bästa klass, fastslår han.

Dessutom är det viktigt att både jägare och hundar får chans att komma ut i marker där björnar observerats.

– Björnjägare borde få lösa ett dagskort, precis som när det gäller småvilt, föreslår Hans Nordin.

– Då skulle de som vill syssla med främst björnjakt kunna sätta sig i bilen och åka en 16-17 mil för att jaga björn på dagskort. Därmed skulle vi slippa den nuvarande situationen då älgjakten gör att det inte blir så mycket björnjakt.

Hans Nordin tror att björnjakt främst kommer att bli en generationsfråga.

– Det kommer nya jägare. Det blir bättre när några är beredda att specialisera sig på björn och utveckla de nya jaktformer som krävs.