Vargkommitténs Peter Egardt föreslår att skyddsjakt ska kunna tillåtas redan efter ett första vargangrepp mot till exempel en fäbod.
Vargkommitténs Peter Egardt föreslår att skyddsjakt ska kunna tillåtas redan efter ett första vargangrepp mot till exempel en fäbod.

Så vill Egardt tackla vargfrågan

Det finns fortfarande inga svar på vad vargen kostar landsbygdsbefolkningen socialt och ekonomiskt. Det framkom när Peter Egardt på fredagen presenterade sin enmansutredning, som arbetats fram inom ramen för Vargkommittén.

”Åtgärder för samexistens mellan människa och varg”, heter den lilla bok som Peter Egardt skrivit om den svenska vargsituationen i dag. Sina idéer och förslag om hur vargdebatten ska bli lugnare har han bland annat hämtat från den expertgrupp där bland annat jägarorganisationerna och bevarandeföreningarna varit representerade.

– Men förslagen är mina egna, poängterade Peter Egardt när han höll presskonferens i regeringskansliet på fredagen.

40 förslag – 13 huvudpunkter
Peter Egardt lägger fram 40 förslag under 13 huvudpunkter. Han vill att regering och riksdag nu fattar beslut om de övergripande riktlinjerna för hur begreppet ”gynnsam bevarandestatus” ska fastslås.

Sedan ska Naturvårdsverket i samarbete med Jordbruksverket fastslå ett lägsta och ett högsta antal vargar som ska finnas i Sverige.

Skandulvforskarna har slagit fast att minsta livskraftiga vargstam är 100 vargar i Sverige och Norge. Sedan säger EU:s art- och habitatdirektiv att siffran för ”gynnsam bevarandestatus” är ”betydligt” högre.

400 vargar som ”gynnsam bevarandestatus”?
– Jag tycker personligen att 400 vargar är betydligt högre än 100. Jag rekommenderar att Sverige fattar beslut om det skyndsamt. Jag hoppas att beslutet tas redan i år, sa Peter Egardt vid presskonferensen.

För att EU ska släppa sitt hot att dra Sverige inför domstol på grund av vargjakt vill Peter Egardt att det snabbt presenteras en förvaltningsplan för vargstammen. Den måste innehålla en plan som visar hur nya gener ska föras in i landet.

Egardt förordar naturlig invandring i första hand. Han vill tillåta enstaka vargrevir i renskötselområdet, men påpekar noggrant att det måste godkännas av rennäringen.

Avtal med renskötare om invandrarvargar
Det ska också slutas avtal med renskötarna om att genetiskt viktiga vargar ”tillåts vandra igenom” renskötselområdet.

I andra hand vill Peter Egardt att genetiskt viktiga vargar flyttas från Norrland till den svenska vargzonen. Utsättning av djurparksvalpar är för komplicerat och därför avråder han från det.

När gynnsam bevarandestatus är uppnådd och planen för hur vargstammen ska förstärkas ligger klar, vill Peter Egardt att det införs licensjakt på varg.

Vänder på bevisbördan för skyddsjakt
Han ser dock skyddsjakten som den främsta förvaltningsmetoden. Utredningen föreslår väsentligt förenklad beslutsordning för skyddsjakt och vill vända på bevisbördan.

– Om det inte är bevisat att en varg är genetiskt viktig, är förslaget att det beviljas skyddsjakt efter första angreppet mot djur i renskötselområdet, inom fäbodbruket och på skärgårdsöar, förklarade Peter Egardt.

Grundprincipen ska enligt förslaget vara att vargförekomst inte avsevärt får försvåra djurhållning i någon del av landet.

Ett av uppdragen för Vargkommittén har varit att kartlägga de socioekonomiska effekterna av
den svenska vargstammen. Där uteblir svaret.

Fortsätter kartlägga kostnader?
– Konsultfirman Eveco har gjort en socioekonomisk studie men har inte kunnat fastslå kostnaderna. Mitt förslag är att man jobbar vidare med en fördjupad ekonomisk analys, sade Peter Egardt.

På det hela taget kommer hans förslag att leda till avsevärda kostnadsökningar för vargförvaltningen. Full kostnadsersättning ska utgå till dem som drabbas av vargarna. Då menar Egardt också att det ska betalas ut ersättning för skötsel och underhåll av så kallat rovdjurssäkra stängsel.

Ersättning för indirekta skador
Han vill också att staten ersätter indirekta skador. I sin utredning skriver Peter Egardt om ett exempel; en fäbodbrukare med kor i Härjedalen. I augusti 2009 orsakade vargar att korna fick panik flydde så att flocken skingrades. Ett par veckor senare dödade vargarna en kalv och korna skingrades i panik igen.

Fäbodbrukaren blev tvungen att ta hem korna och stödutfodra dem. Stressen hos korna ledde till att vissa av dem inte blev dräktiga och andra kor blev dräktiga för sent. Extra kostnader för foder och extra stängsling samt resor drabbade också fäbodbrukaren.

Allt som allt beräknar Hushållningssällskapet att vargarnas närvaro kostade djurägaren 541 885 kronor. Ersättningen från staten stannade på 167 000 kronor, varav 5 000 kronor var för den dödade kalven.

Jakttraditionen i Sverige hotad
Peter Egardt kommer in på jakten i sin utredning. Han skriver:

”Sverige har en lång tradition av att förvalta viltstammar genom jakt. Jakt är en aktivitet som engagerar och sysselsätter många människor, både på landsbygden och i storstäderna. Det stora intresset för jakt kan sannolikt förutom historisk tradition förklaras av att Sverige har en stor älg- och klövviltsstam och därmed en hög avskjutning. I Sverige finns i dag uppskattningsvis cirka 350 000 älgar, cirka 200 000–300 000 vildsvin och cirka 400 000 rådjur. För närvarande skjuts cirka 90 000–100 000 älgar, 80 000–90 000 vildsvin och cirka 120 000–140 000 rådjur årligen. Viltstammarna har därmed en stor betydelse som livsmedelsproducenter och är således av stor ekonomisk betydelse. De ökande rovdjursstammarna konkurrerar om det jaktbara viltet. Lokalt kan det innebära att jaktuttaget minskar och att jägarna väljer att inställa jakten i brist på bytesdjur.


Löshundsjakten försvåras

Det kan orsaka konflikt och misstroende mot rovdjurspolitiken. Löshundsjakten, som är viktig för många jägare, försvåras i närvaro av framför allt varg. Nya sammanställningar av Svenska Jägareförbundet visar att antalet drivande jakthundar minskar i Sverige och i synnerhet i varglänen. Det finns en oro för att utvecklingen kommer att försvåra möjligheterna att i framtiden reglera viltstammarna”, skriver Peter Egardt.