Naturvårdsverkets förslag påverkar också hur länsstyrelsen hanterar viltvårdsområden. Förslagen anpassar viltvårdsområdena till den adaptiva viltförvaltningen som råder idag, särskilt till den nya älgförvaltningen.
– Man kan skönja små positiva ansatser i verkets skrivelse, bland annat att man insett att älgförvaltningen ligger på en annan nivå, säger Ulf Kallin, riksviltvårdskonsulent vid Jägarnas Riksförbund.
Syftar till att minska orsaker till konflikter
Förslagen syftar sammantaget till att öka förutsättningarna för viltvård och att några av de mest uppenbara orsakerna till oenigheter i flera viltvårdsområden minskas.
– Genom att nybildade viltvårdsområdesföreningar anpassar sig till den befintliga älgförvaltningen kan några av de problem som uppstått i mötet mellan den gamla och nya älgförvaltningen minska. Idag finns ett antal viltvårdsområden vars fastigheter tillhör olika älgförvaltningsområden vilket medför problem för framförallt gemensamhetsjakten. Med vårt förslag kan de här problemen undvikas, säger Alf Pettersson, chef för sektionen för viltförvaltning på Naturvårdsverket.
Bland annat föreslås att viltvårdsområden inte själva ska kunna fatta beslut om vildsvinsjakt, så att jakten kan effektiviseras och skadorna kan minskas.
– Detta är ett positivt förslag, säger Ulf Kallin.
Ökad tydlighet och kunskap
Naturvårdsverket föreslår även ändringar som ska öka tydligheten och samla kunskap inom viltvårdsområdena, exempelvis att det ska finnas krav på aktuella register och att endast jakträttshavare som deltar i jakten ska behöva betala avgift.
– Jägarnas Riksförbund ser fram emot den fortsatta processen och det kommande riksdagsbeslutet, avslutar Ulf Kallin.