Samhället planerar för fullt för att plantera ut vargvalpar hos vilda vargtikar, bland annat i Färnareviret i Västmanland. Där har tiken fött något senare än vilda vargar gör normalt. Det innebär att djurparksvalpar, som föds senare, skulle kunna passa bra i Färnareviret.
Äger 3 500 hektar i reviret
Innan vargvalparna placeras ut måste markägare och jakträttsinnehavare säga okej. Men om tiken anlägger sin lya på de 3 500 hektar mark som sågverksägare Karl Hedin äger i reviret, så kommer planen att misslyckas.
– Jag tycker att hela den här genetiska diskussionen är dum och tokig. Det är inget fel på den vargstam som finns. De reproducerar sig av bara sjutton. Någon gång måste det väl rimligtvis bli hejd på det här, säger Karl Hedin.
”Vad är problemet?”
– Det enda som kan hända med den typen av inavel som vi har, är att tillväxten minskar. Så var är problemet? undrar Karl Hedin.
• Olof Liberg sa till mig att jag är en feg journalist, eftersom jag inte vågar skriva som det är: ”Om inte valputsättningarna lyckas kommer vargstammen istället att bli jättestor.” Vad säger du om det?
– Vi som lever i det här tror ju inte ett dugg på vad de säger. De får säga 180 eller 380, vargstammen bara växer ju i alla fall. De där människorna har tappat all trovärdighet. Jag tror inte ett dugg på att vi skulle få färre vargar för att vi går med på valputsättningar. Det är Liberg och kompani som tycker att det är roligt att hänga på vargar pejlar och forska på dem, säger Karl Hedin.
Kört med jakt
Han befarar också att det kommer att vara omöjligt att få jakt på vargarna i Färnareviret under lång tid, om utplanteringen av vargvalpar lyckas.
– Då blir de ju så oroligt genetiskt viktiga att det är ”kört” med jakt, säger Karl Hedin.
2011 gav Hedin ut Vargboken tillsammans med Anders Runnérus och Sten Bergh. Anders Runnérus jagar också i Färnareviret, dels på några hundra hektar egen mark, dels på marker som arrenderas av Bergvik. Anders Runnérus är kluven ifrågan om utsättning av vargvalpar.
”Svår fråga”
– Å ena sidan inser jag att vi måste få till någon form av genetisk förstärkning, om vi ska få gehör för vår vargpolitik i Bryssel. Å andra sidan är det fan att få en sådan där grej på sina marker, för det området kommer ju att bli fredat för lång tid framåt, säger Anders Runnérus.
Han vet idag inte hur kan kommer att ställa sig till valputsättning om Färnatiken anlägger sin lya på de marker harn förfogar över.
– Det är en svår fråga. Men den spontana ryggmärgsreflexen från de flesta jägarna är nog nej, säger Anders Runnérus.
Utesluter nej
Den absoluta merparten av marken i Färnareviret ägs dock av statliga Sveaskog. Anna Waxin jobbar med frågor som rör upplåtelse av jakt och hon vill varken säga bu eller bä till frågan om utplantering av vargvalpar, inte förrän hon får en formell fråga från Naturvårdsverket.
Sveaskog förvaltar svenska folkets skogsegendomar och ägs av staten. Regeringen utser styrelsen i bolaget.
Ronny Löfstrand jobbar centralt i Sveaskog som skogsskötselexpert med viltförvaltningsfrågor. Han finner det närmast uteslutet att Naturvårdsverket skulle få ett nej till utplantering av vargvalpar. Det handlar om att hjälpa till för att Sverige ska få en lagom stor och frisk vargstam, säger Löfstrand.
Stödjer ägaren staten
– Det är nästan orimligt att vi som statlig förvaltare skulle gå emot vad vår ägare säger. Vi ska göra en avvägning och se om området är lämpligt för valputsättning, men generellt stödjer vi vad vår ägare beslutat, säger Ronny Löfstrand.
Både markägare och jakträttsinnehavare måste ge sitt godkännande. Hos Sveaskog är det dock bolaget som har kvar jakträtten. Man upplåter endast jakt till arrendatorerna. Både Anna Waxin och Ronny Löfstrand framhåller att jaktlagen kommer att tillfrågas. Men om saken dras till sin spets har arrenderande jägare hos Sveaskog ingen talan utan kan ”köras över”, menar Ronny Löfstrand.
• Vad händer om arrenderande jägare säger nej till vargvalpar – avslutar ni arrendekontrakten med dem?
– Ännu så länge har det inte inträffat, så det är en hypotetisk fråga jag inte kan svara på. Men det finns risk för det. Vi kommer inte att acceptera att vi som markägare inte har ett stort inflytande i förvaltningen av våra marker, svarar Ronny Löfstrand.
Löshundsjakt som största intresse
Han bor söder om Umeå och har jakten som största intresse i livet. I hundgården står älghundar och Ronny Löfstrand är precis hemkommen från jakt när intervjun görs. Då och då finns det varg på hans jaktmarker, dock inga revirhävdande vargar och Ronny Löfstrand kan jaga med löshund.
– Jag har folk från Dalarna som kommer och jagar på kronparken intill oss varje höst med älghundar. På deras ordinarie marker är det varg, så de kan inte, vågar inte släppa hundarna. Det är en svår sits för dem som är berörda av varg. Det är tveklöst så, säger Ronny Löfstrand