Tre frusna vargjägare ungefär på den plats där Orsas första varg i modern tid blev skjuten. Från vänster: Dan Lindblad, Ulf Sjöström, Per Göthe.
Foto: ”Rävper” Andersson Tre frusna vargjägare ungefär på den plats där Orsas första varg i modern tid blev skjuten. Från vänster: Dan Lindblad, Ulf Sjöström, Per Göthe.

Samarbete framgångsrecept för dalajägare

När det blev klart att jägarna fick jaga varg tog jägarna i Orsa, Rättvik och Mora kontakt med varandra och började gemensamt planera den vargjakt som genomfördes på lördagen.

Under tre dagars snöande har ett stort gäng frivilliga spårare varit ute och letat vargspår efter vägarna i de tre kommunerna, även under nattens mörka timmar – allt för att kunna ringa in vargarna till jaktstarten på lördagen.
Natten mellan 1 och 2 januari lyckades jägarna ringa in två varggrupper. Den ena varggruppen bedömdes hålla till vid gränsen mellan Orsa och Mora kommuner, nära Hättbergs fäbodar och Brunnvasselbodarna. Men eftersom vädret var blåsigt och med drivsnö var inte förutsättningarna de
bästa.
Den andra varggruppen lokaliserades av några spårare till Boda Bingsjö VVO, på Rättvikssidan, under den tidiga lördagsmorgonen.

Jägarna slöt upp
Eftersom jägarna hade lovat att hjälpa varandra åkte en stor del av jägarna från Orsa och Mora till den västra delen av Siljansreviret för att hjälpa till med vargjakten. Ett tiotal jägare från Hansjö VVO, som hade vargtomt för dagen, åkte till Rättviks kommun för att hjälpa till.
När Mora-Orsa-jägarna fått ut lapptyg på strategiska avsnitt under lördagsmorgonen kunde fem utsedda jägare börja trycka fram vargarna vid niotiden. I fem timmar slet de med vargspårningen, som gick runt i området, innan en av vargarna kom fram till några jägare vid Hättbergs fäbodar.

Välriktat skott
Vargen var nästan framme vid en passkytt, men vek undan innan det blev skottläge, varpå den gick vidare till en annan skytt. Där small det. Skytten lyckades fälla en stor varghanne med ett skott från .30-06-studsaren. Vargen dog på
fläcken.
Jägaren, som vill vara anonym av rädsla att bli trakasserad, berättar att han alldrig hann aldrig bli nervös. Lugnt och säkert tog han ”tag på vargen” och sköt.

Vargarna gick runt
I det stora vargreviret på Rättvikssidan pågick också en intensiv jakt med jägare som spårade och tryckte vargarna framför sig.
– Helt otroligt, berättar en av de spårare som Jakt & jägare pratade med under dagen.
– Vi trodde vargarna skulle fly undan, men istället gick de över våra spår och höll hela tiden lugnt undan för oss. Det är helt makalöst hur oskygga de är. Om vi stött en älg på det viset så hade den sprungit än, säger han.

Höll inne med skottet
Till slut lyckades det även för jägarna i Boda Bingsjö. De hittade varg och efter en stund kom två vargar lugnt travande till en passkytt som fick iväg ett skott med sin 9,3×62-bössa. Den stora vargtiken dog med en gång. Den andra vargen gick till ett grannpass, men eftersom en varg var påskjuten avstod skytten helt riktigt att skjuta.
Den fällda vargtiken var troligen alfatiken. När hon vägdes i ett garage visade vågen på 44 kilo.

Nyttiga erfarenheter
Den första vargjakten gav en hel del nyttiga erfarenheter som behövs för att jakten ska bli så effektiv som möjligt. Men utan det stora engagemang som många unga jägare visat när det gäller spårning, tillsammans med de äldre jägarnas organisationsförmåga, hade nog inte denna den första jaktdagen slutat så bra som den gjorde.