SJF-kritik mot rovdjursutredningen

Svenska Jägareförbundet är kritiskt till rovdjursutredningen som man menar saknar grundfundament som en demografisk sårbarhetsanalys och en analys av vad vargen innebär ekonomiskt och socialt för drabbade människor.
Jägareförbundet kan dock tänka sig en vargstam på 150 individer spridda över landet och med regionalt inflytande över stammens storlek för att uppfylla EU:s krav på gynnsam bevarandestatus.

Det framgår av Jägareförbundets remissvar på Lars-Erik Liljelunds rovdjursutredning där förbundet går igenom alla bristerna i utredningen.
Trots att det enligt direktiven skulle göras en socioekonomisk analys så levererade aldrig Liljelund en sådan.
Det gjordes inte heller någon sårbarhetsanalys (MVP) som är det ”golv” som är en förutsättning för att kunna fastställa gynnsam bevarande status för vargen. (Sårbarhetsanalysen har senare gjorts av Skandulv efter att Liljelunds utredning lämnats)
Jägareförbundet menar att MVP är en strikt biologisk term som det är enkelt att räkna ut. Det handlar om hur många individer av en art som behövs för att risken för att arten dör ut inom 100 år är mindre än tio procent.

Vill ha 150 vargar
Den analys som Skandulv nyligen presenterade visade på 100 vargar förutsatt att inga genetiska problem föreligger. Med detta ”golv” för stammen kan man sedan titta på vad gynnsam bevarandestatus bör ligga.
Enligt EU:s art- och habitatsdirektiv ska Sverige ha ”högre ambitioner” än MVP-nivån och där menar Jägareförbundet att den nivå på 150 vargar man föreslagit mycket väl räcker till. Den nivå på 450 vargar som utredaren föreslagit kan Jägarförbundet inte acceptera.
Förvaltningen av vargstammen ska skötas av viltförvaltningsdelegationerna som gör länsvisa förvaltningsplaner vilka Naturvårdsverket sedan samlar in och övervakar, menar Jägareförbundet.

Ingen ekologisk roll
Enligt Rovdjursutredningen så är de människor som vet minst om varg de som är mest positiva medan människor med större kunskaper och egen erfarenhet är mest negativa.
Därför menar Jägareförbundet att informationen om de stora rovdjuren främst bör riktas mot de delar av befolkningen som kan minst, alltså människor i storstäderna.
Jägareförbundet tycker det är positivt i är att Lars-Erik Liljelund ”..avfärdar debatten om att rovdjuren skulle ha en avgörande roll på det svenska ekosystemet.”
Det är teorier som rovdjursvänner ofta för fram och som kommer från Yellowstone, en nationalpark i USA som i stort sett är opåverkad av mänskliga aktiviteter som exempelvis jord- och skogsbruk.
Att erfarenheter därifrån skulle gå att överföra på svenska förhållanden är direkt felaktigt och irrelevant, skriver man i remissvaret.

Vill ha naturlig invandring
Beträffande den genetiska förstärkningen av vargstammen så menar Jägareförbundet att den främst bör ske genom naturlig invandring och idag innehåller var fjärde revir nya gener från invandrade vargar.
Förbundet delar utredarens uppfattning att genetisk förstärkning bör förgås av en reglering av vargstammen, alltså i klartext att man skjuter bort stora delar av den inavlade vargarna. På så sätt får de nya gener som kommer in i vargstammen maximal effekt.
”För att dessa nya gener ska få maximalt genomslag bör således vargstammen begränsas så att det nya genetiska bidraget blir så stort som möjligt i förhållande till den totala vargstammen.” skriver Jägareförbundet.
När det gäller vargen ekonomisk påverkan på samhället skriver Jägareförbundet att utredaren kraftigt har underskattat den och kallar utredarens bedömning för ”önsketänkande.”