– Kanske ska Sverige delas in zoner där man inte ska ha många rovdjur. Problemet är att vi saknar politiska mål för hur stora skador som ska tillåtas, säger Jens Karlsson." /> Ska rovdjur tillåtas i tamdjursområden?
  • Sunne Jaktmässa

Ska rovdjur tillåtas i tamdjursområden?

AktuelltPublicerad: 2009-02-26 13:46

En enda björn gjorde att Gävleborg hade flest björnrivna tamdjur i hela landet förra året. Fenomenet är inte nytt, men Jens Karlsson på Viltskadecenter i Grimsö varnar för att blanda ihop enstaka "problemindivider" med tamdjurstäta "problemområden", där skyddsjakt har marginell effekt.
– Kanske ska Sverige delas in zoner där man inte ska ha många rovdjur. Problemet är att vi saknar politiska mål för hur stora skador som ska tillåtas, säger Jens Karlsson.

Av totalt 95 björndödade tamdjur i Sverige förra året finner man hälften i Gävleborg.
Av Gävleborgs 48 björndödade tamdjur togs cirka 40 av en enda björn, den så kallade Österfärnebobjörnen, som gäckade skyddsjägarna och som sannolikt ligger just nu och vaknar till i sitt ide någonstans i Gästrikland.
– Polisen har beredskap för det, konstaterar Annica Forsberg, rovdjurshandläggare vid länsstyrelsen Gävleborg.

Skyddsjaktbeslut
Skyddsjaktsbeslutet på Österfärnebobjörnen, som därmed betraktades som en problemindivid med avvikande beteende, togs snabbt och utvidgades senare till avlivning.
– Det kan vara riktigt att just Österfärnebobjörnen var en problemindivid. Men det talas alldeles för ofta om enstaka problemindivider, som om att alla problem blir lösta bara man får skjuta bort just dem, säger Viltskadecenters Jens Karlsson.

Mer tamdjur mer skador
Han skiljer på problemindivider och problemområden. Orsaken är att tamdjursskadorna i regel hänger ihop med antalet djurbesättningar i området.
Ett bra exempel är Västra Götaland, där 159 tamdjur angreps av rovdjur förra året. I de gamla traditionella rovdjurslänen Dalarna och Värmland angreps sammantaget 72 tamdjur.
– Att Västra Götaland har överlägset mest skador på tamboskap beror inte på att länet har flest vargar, utan för att det finns betydligt mer tamdjur där, säger Jens Karlsson.

Ovanligt med problemindivider
I själva verket är det väldigt ovanligt med "problemindivider" av typen Österfärnebobjörnen. Några andra kända exempel är Granfjällsbjörnen, som för åtta-nio år sedan härjade i Kronoberg, och ett ensamt lodjur i Värmland som ett år orsakade hälften av alla landets lodjursangrepp på får.
Inte helt sällan är de kända fallen med "problemindivider" helt enkelt unga vargar eller björnar på vandring och som råkar hamna i boskapstäta områden.

Verkningslös skyddsjakt
– Om vi börjar skyddsjaga enstaka rovdjur när det egentliga problemet är hela området, eller landskapet, med många tamdjursbesättningar, så kommer det bara att visa att skyddsjakt inte har någon effekt.
– Detta av den enkla anledningen att rovdjuret egentligen inte beter sig onormalt, utan råkar ha god tillgång på tamdjur, säger Jens Karlsson.

Fler skador i framtiden
Det är också därför som Jens Karlsson tror att vi kommer att få se mer av rovdjursskador – typ det som händer i Västra Götaland – och även mer av så kallade problemindivider, i takt med att allt fler rovdjur sprider sig till kulturlandskap med mycket boskap.
– Därför bör politikerna och intressegrupper snabbt sätta sig ner och formulera mål för hur vi ska hantera skadorna. Ska vi ha rovdjur i kulturlandskapet, och betala vad det kostar, eller ska de främst tillåtas i skogslandskapet? I dag har vi ingen strategi eller målsättning för det, säger Jens Karlsson, som konstaterar att frånvaron av mål gör det svårt både för länsstyrelserna och för Viltskadecenter att hantera frågorna.

Zonering
En effektiv förvaltningsmetod – om målet är att minska skadorna – är zonering, alltså att man håller efter rovdjuren hårdare i tamdjurstäta områden och mindre hårt i andra.
– Det innebär å andra sidan att det blir en orättvis fördelning av rovdjur och att man riskerar lägre acceptans för rovdjur i rovdjurstäta områden, säger Jens Karlsson
Några välkända exempel på zonering är att inte tillåta vargrevir i renbetesområdet, eller den norska modellen där varg tillåts inom ett begränsat område, men i princip är fredlös i resten av landet. Det är förövrigt världens vanligaste strategi för att hålla nere antalet rovdjursangrepp på tamdjur, bedömer Jens Karlssson.
– Om vi ska zonera, hur ska zonerna se ut? undrar han.

Genom att kommentera på jaktojagare.se så godkänner du våra regler

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsVästgårds Game Fair
  • AnnonsStaffans vapen
  • AnnonsGyttorp Norma