Naturvårdsverket bedömer att skarven uppfyller kriterierna för gynnsam bevarandestatus. Därför är förvaltningen av skarv mest till för skadeförebyggande åtgärder och inte för naturvårdande syften eller för att förstärka populationen.
I dag är det inte tillåtet med jakt på skarv för att minska stammen, enligt EU:s fågeldirektiv, men skyddsjakt är möjligt. Skyddsjakt kan användas för att förhindra allvarlig skada men även för skrämsel.
– Det är möjligt med skyddsjakt på skarv om kriterierna för skyddsjakt är uppfyllda. Det verkar inte finnas behov av en utökad jakt eftersom det enligt länsstyrelsens återrapportering är cirka 50 procent av tilldelningen som fälls i skyddsjakt, säger Christer Pettersson, handläggare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Viktig fråga för fiskenäringen
För fiskenäringen är skarvens påverkan en viktig fråga. Det saknas resultat i dag som visar hur skarven påverkar ekosystem och fiskbestånd. Allvarliga skador på fisket bör i möjligaste mån förebyggas med skyddsjakt, utveckling av skrämselmetoder och genom att eventuellt utveckla redskap.
Dokumentation av skador, förvaltning, populationsstatus och utbredning är också viktigt för att få en adaptiv förvaltning.