Omstritt förslag. Lars-Erik Liljelunds förslag om statliga vargjägare möts med skepsis. Det blir en väldigt dyr förvaltning, anser kritiker.
Omstritt förslag. Lars-Erik Liljelunds förslag om statliga vargjägare möts med skepsis. Det blir en väldigt dyr förvaltning, anser kritiker.

Skeptiska till statliga vargjägare

Rovdjursutredare Lars-Erik Liljelund föreslår statliga jägare som avlivar vargar från och med i vinter. Förslaget möts med skepsis.
– Jag tror att statliga jägare skulle vara ett misstag. Det kommer att kosta samhället så mycket skattepengar, säger Inga Ängsteg, chef på Viltskadecenter.

Lars-Erik Liljelund förslag om förvaltningsjakt är ett försök att runda EU-lagstiftningen. Hotet från EU har i dag stoppat vargjakt nästan helt i Sverige och nu växer stammen okontrollerat.
– Det är inte prövat i EU-domstolen, men min uppfattning är att förvaltningsjakt är i harmoni med bestämmelserna. Det skulle handla om en jakt som bedrivs under stor säkerhet och kontroll, säger Lars-Erik Liljelund.

Bråttom
Det blir vanliga jägare som deltar, men bara en handplockad grupp. Genomförs planerna är det första gången i modern tid som ett djurslag inte får förvaltas genom jakt av alla och en var med jakträtt. Frågan är hur EU:s regler om äganderätt harmonierar med förslaget. Vargarna kommer att jagas på enskilda markägares egendomar.
Enligt Lars-Erik Liljelund är det bråttom för regeringen att bestämma sig.
– Redan efter vårens valpning är antalet vargar över 400 stycken. Man ska inte släppa upp vargstammen för stor, för då blir genomslaget på de genetiska förstärkningarna sämre. Det kräver ett stort årligt jakttryck, Lars-Erik Liljelund.

Hårdare jakt på vissa ställen?
Hans idé är att samhället genom förvaltningsjakten kan jaga vargen hårdare i områden där deras närvaro är oönskad.
– Det finns platser i exempelvis Dalarna och Gävleborg där problemen är större än på andra platser. Men det är inte min uppgift att peka ut var man ska jaga, säger Liljelund.
Generalsekreteraren i Jägarnas Riksförbund, Per Wanström, är rädd för att förslaget är en skrivbordsprodukt.
– Förvaltningsjakt sätter man in när någon misslyckats med viltförvaltningen. Mig veterligen är det bara utnyttjat i hägn tidigare. Det krävs jägare som har kännedom om markerna där det ska jagas och jag betvivlar att yrkesjägare som åker runt och skjuter varg kommer att lyckas, säger Per Wanström.

Annan jakt avlyst?
Men han tror inte att jägarna egentligen bryr sig om hur vargarna tas av daga. Däremot undrar Wanström hur det blir med övrig jakt som bedrivs på marker där de statliga vargjägarna dyker upp.
– Ska man avlysa övrig jakt för att vargjägarna ska kunna skjuta sin tilldelning? undrar Wanström.
Han tror att det praktiska genomförandet blir svårt.
– Om man ska ta bort 30-40 vargar i Värmland, så lär det bli svårt med några få jägare, konstaterar Wanström.
Vargforskare Olof Liberg är kluven till Liljelunds förslag.

”Jävligt dyrt”
– Kanske låter man varje länsstyrelse bidra med en grupp avlönade jägare, så att det skapas en grupp med 50-100 man som åker runt i landet och jagar där väderförhållandena är bäst. Rent logistiskt kan det kanske fungera, men det kommer att bli jävligt dyrt, säger Olof Liberg.
Han tror att just bristen på lokalkännedom är det som ligger en statlig vargjägarkår i fatet. Alla jägare vet att vilt väljer vissa ”viltväxlar” där de gärna passerar. Utan kännedom om hur viltet rör sig på markerna försvåras jakten. Men penningafrågan är ändå det största problemet, enligt Liberg.
– Hittills har licensjakterna varit gratis. Ett specialistgäng får man inte gratis, utan de ska lön, traktamente och reseersättning. Förslaget låter inte som en bra idé, men Liljelund räknar väl med att just förvaltningsjakt är det enda som skulle godkännas av EU, säger Olof Liberg.

Fällor, fotsnaror och saxar
Lars Furuholm, rovdjursansvarig vid länsstyrelsen i Värmland, tror att förslaget är genomförbart.
– Det blir en grupp jägare som består av jägare som man specialutbildar. Om vargstammen ska växa långsamt fram till 2024, som Liljelund föreslår, måste det skjutas ett stort antal vargar varje år. Vi måste nog även titta på jaktmetoder i exempelvis USA, där man använder fällor, saxar och fotfällor, säger Furuholm.

• Saxar, det låter fruktansvärt.
– Det handlar inte om den gamla typen av jaktmetoder, som skadade djuren. De fastnar helt enkelt. Då kan man spara föräldradjur och avliva valpar. Ett alternativ är att jaga på hösten och inrikta sig på valpar, säger Furuholm.

Chefen för Viltskadecenter, Inga Ängsteg, dömer ut förslaget.
– Det kommer att kosta samhället så mycket skattepengar. Jag anser att man måste jobba på andra hållet och hitta människor som tycker väldigt mycket om att jaga varg. Ska vi ligga på 450 vargar i landet kommer det att behöva skjutas mellan 80 och 90 vargar årligen. Statliga jägare blir väldigt dyrt. Vi ska vara tacksamma om det finns människor som vill jaga varg ideellt, säger Inga Ängsteg.